Rapporten handlar om samhällsentreprenörskap med värmländska förtecken. Idén om samhällsentreprenörer ges i rapporten sammanhang och perspektiv i en diskussion om tidsandan. Rapporten handlar både om teori och praktik. Den bygger på litteraturstudier och på samtal och dialoger med forskare, regionala aktörer och inte minst värmländska samhällsentreprenörer.

Rapportens rubrik har hämtas från ett återberättande av ett möte om vad regeringen tänkte göra för näringslivet. Det förlösande svaret på en avslutande fråga om vad regeringen borde göra blev ”Gör vågen!”. Anekdoten berättades vid en av de två workshopar med värmländska samhällsentreprenörer som genomfördes under arbetet med rapporten.

Tankar om samhällsentreprenörskapet syfte och sammanhang eller dess själ och djupare mening kan möjligen sammanfattas i två dikter av Tage Danielsson, nämligen;

För den trötta samhällskroppen, vore kanske bästa boten, ifall tankarna från toppen kom från roten

Och

En droppe i livets älv har ingen kraft att flyta själv. Det ställs ett krav på varenda droppe. Hjälp till att hålla de andra oppe!

Rapporten handlar om den globala finanskrisens effekter på och hur den bemöttes i Värmland. Rapporten inleds med en besrkivning av stora strukturkriser. I rapporten lyfts också Arvika och Hagfors fram som lokala exempel på krisens genomslag och motkrafter.

Ett viktigt budskap i rapporten är att det inte finns någon krisfri framtid. Ett tydligt intryck är också att krisen slog till plötsligt och överraskande. Det tydligaste tecknet på krisen var ett snabbt växande varsel i Arvika och västra Värmland under hösten 2008. I rapporten konstateras att de värmlänska företagen drabbades av krisen. Återhämtningen har dock kommit snabbt. En oro finns för en kvardröjande hög arbetslöshet inte minst för ungdomar.

En viktig utgångspunkt för krisens motåtgärder handlade om kompetensutvecklingsinsatser. I rapporten exemplifieras sådana insatser i Värmland. Industriskolan framstår som ett lyckat och efterföljansvärt exempel.

Krisen har också visat sig i ökade kostnader för kommunerna när det gäller det så kallade försörjningsstödet. Genom förstärkt statsbidrag till kommunerna kunde dock uppsägningar undvikas under krisåret 2009.

I rapporten konstateras att krisen har lett till en önskan om öppnare regler och mer resurser till förfogande regionalt och lokalt. Krisen har också lett  till diskussioner om strategiska frågor och viktiga utvecklingsdrag i det regionala och lokala perspektivet. Kriser påverkar framtiden även när de (till synes) är över.

Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, vid Karlstads universitet har tillsammans med Attityd i Karlstad AB fått i uppdrag att genomföra en studie angående värmlänningens livsmiljö. Tanken är att studien skall vara återkommande och utgöras av en enkätundersökning. Uppdragsgivare är Länsstyrelsen i Värmland och studien handlar om hur den enskilde individen upplever sin livsmiljö. Områden som behandlas är, förutom bakgrundsfaktorer, frågor gällande platsen där respondenten bor, delaktighet, engagemang, sociala kontakter, tillgängligheten till och vikten av kultur, natur, fritid samt serviceinrättningar, företagande, näringsliv, synen på Värmland och framtidsfrågor.

Cerut utarbetade en kvantitativ enkät. Attityd i Karlstad skötte utskick, urvalsprocess och datainsamling. De ifyllda enkäterna skickades sedan tillbaka till Cerut som genomförde resultatsammanställningen. Av de totalt 1000 enkäter som sändes ut till ett slumpmässigt antal personer, mellan 18-80 år och folkbokförda i Värmland, besvarades 601 stycken.

Fördelningen mellan kvinnor och män som svarat på enkäten visade sig vara relativ jämn. Kvinnorna utgör 56 procent av de svarande och männen 44 procent. Den åldersgrupp som dominerar är den mellan 50-64 år. Det minsta antalet respondenter befinner sig mellan 65-80 år.

Några av de resultat som visat sig är:

Generellt sett trivs värmlänningen bra i sitt län. De upplever de sociala kontakterna med grannarna och de sociala kontakterna i övrigt som goda.

Tillgängligheten till kultur- natur- och fritidsområden och serviceinrättningar upplevs vara sämre i förhållande till hur viktigt de anser att detta är.

Övervägande delen av de värmländska respondenterna tror att övriga värmlänningar ser positivt på sitt län. De förmodar även att övriga svenskar ser positivt på Värmland om än inte i samma utsträckning som värmlänningarna själva.

Drygt en tredjedel av respondenterna ser positivt på framtiden gällande arbete, karriärmöjligheter, näringsliv och nyföretagande.

Majoriteten av de tillfrågade tror att de kommer att bo kvar om fem år.

En stark aspekt vad gäller värmlänningarnas livsmiljö är skogen. Det är 88 procent som anser att tillgängligheten är bra och 90 procent som anser att den är viktig. Även i de öppna kommentarerna från respondenterna förekommer begreppet skog i hög grad. 

Livsmiljö, inom biologin summan av de yttre omständigheter som krävs för att individer av en viss art skall kunna fortleva och ev. fortplanta sig på platsen; termen motsvarar ungefär biotop eller habitat men har allmännare betydelse.

Individens livsmiljö har på senare år aktualiserats mycket i olika undersökningar, diskussioner och medier. Idag återfinns bilagor i tidningar som ger oss riktlinjer för hur vi bör leva våra liv och därmed uppnå en god livskvalitet. Det finns flertalet TV-program om hur vi skall motionera och äta rätt för att må så bra som möjligt och det visas program som berättar hur vi skall gå till väga för att vårt sommartorp skall bli ett paradis vi aldrig vill lämna. Samtidigt skall vi gå kurser i hur vi skall andas rätt, träna rätt och mentalt förbereda oss för det svåra livet utanför husets trygga väggar. Det är med andra ord en djungel med olika förslag på hur du som individ bäst skall göra för att leva ditt liv ”rätt” och därmed skapa en god livskvalitet/livsmiljö omkring dig.

Det finns en ömsesidighet mellan begreppet livsmiljö och individ, livsmiljön påverkar oss liksom vi påverkar livsmiljön. Begreppet är mångfasetterat, upplevs olika beroende på vem som tillfrågas och förändrar sig dessutom över tid.

Cerut har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Värmland att genomföra en förstudie gällande att utveckla ett system för att fortlöpande kunna följa upp ”värmlänningars syn på sin livsmiljö”. Syftet är, enligt avtalet, att genom ett lämpligt urval och ett inte alltför omfattande frågebatteri dokumentera och analysera olika aspekter av begreppet livsmiljö. Frågorna avser individers upplevelse av boende och lokal miljö, tillgång och tillgänglighet till service och utbildningsmöjligheter, till kultur- och fritidsaktiviteter samt frågor om trygghet och sociala nätverk