Problemformulering:    Hur ser rekryteringsprocessen ut på revisionsbyråer avseende medarbetare och delägare och hur kan dessa rekryteringsprocesser belysas ur ett könsmaktsteoretiskt perspektiv?Hur ser könsfördelningen ut avseende godkända och auktoriserade revisorer på revisionsbyråer och hur har könsfördelningen förändrats de senaste fem åren?Hur ser könsfördelningen ut avseende delägarna på revisionsbyråer och hur har könsfördelningen förändrats de senaste fem åren?Syfte:    - Att undersöka och belysa rekryteringsprocessen avseende revisorer samt delägare i revisionsbyråer ur ett könsmaktsteoretiskt perspektiv. - Att undersöka och belysa könsfördelningen avseende godkända och auktoriserade revisorer samt delägare och dess förändring de senaste fem åren.Metod:    Vi har följt bevisandets väg och använt oss av den deduktiva metoden. Vi hade förväntningar om hur revisorskåren och rekryteringsprocessen såg ut innan vi utförde våra intervjuer. Vi gjorde ett subjektivt urval av respondenter. Tre respondenter medverkade i undersökningen, som var kvalitativ.Slutsatser:    Företagen har en jämn könsfördelning totalt sett på företagen, men inte på de högre positionerna, vilket skulle kunna vara ett resultat av deras sätt att arbeta med rekrytering. Jämställdhet enligt 40/60-principen kan sägas råda på företagsnivå dock inte på de högre positionerna. Då det gäller godkända och auktoriserade revisorer hos respondentföretagen råder det inte, varken idag eller någon gång under de senaste fem åren, jämställdhet enligt ovanstående princip. Dock har andelen kvinnliga godkända respektive auktoriserade revisorer ökat något under de senaste fem åren vilket, som vi ser det, tyder på att hierarkin sakta men säkert förändras. Det råder inte heller jämställdhet, enligt 40/60-principen, avseende delägare på respondentföretagen och så har det sett ur under de senaste fem åren. Dock har en marginell ökning avseende andelen kvinnliga delägare skett vilket, enligt oss, tyder på att medvetenheten kring könsfördelningen bland delägare har ökat och att intresset finns för att i framtiden uppnå en ökad andel kvinnor med delägarskap på revisi

Kranskommunerna till Karlstad använder sig av en begränsad marknadsföring. Arbetet de genomför finner en inskränkt förankring i de teorier som är skrivna kring ämnet. Deras arbete baseras på olika stor budget samt olika förutsättningar. En genomgående röd tråd i undersökningen är att imagen av en kommun speglas av åskådarens erfarenheter. Beroende på vilka upplevelser och andra minnen betraktaren bär med sig förändras bilden sändaren kommuniceras ut. Det gör att deras arbete formas på olika sätt. Syften med uppsatsen är att undersöka hur kranskommunerna arbetar med marknadsföring mot barnfamiljer och om kranskommunernas identitet stämmer överrens med barnfamiljernas image.

Den teoretiska referensramen är indelad i två delar. Den första behandlar kranskommunerna och de olika verktyg som finns att tillgå vid marknadsförandet av en kommun. Den andra delen behandlar åskådaren, barnfamiljerna i Karlstads syn och flyttbenägenhet till de tre kranskommunerna, där identitet och image är två centrala begrepp.

Både en kvalitativ och kvantitativ undersökning har gjorts. Den kvalitativa tog sin form utifrån kranskommunerna och de ansvariga för marknadsföringen hos dem. Det gjordes två öppna intervjuer på respektive kranskommun. Den kvalitativa grundade sig i 186 barnfamiljer som alla fick besvara en enkätundersökning. De två ansatsernas uppbyggnad arbetade vi fram utifrån vår problematisering och operationalisering

Undersökningsresultaten har sedan analyserats tillsammans utifrån de valda teorierna och knutits samman i en slutsats. Resultaten från den visar att kranskommunerna arbetar för lite och på ett felaktigt sätt när de kommunicerar till sin målgrupp. De största fel de gör är att de inte segmenterar marknaden. De fokuserar helt enkelt inte på en målgrupp utan riktar sitt budskap till alla. Ett annat fel två av kranskommunerna gör är att de inte inser att de är på en konkurrerande marknad. I den andra delen kom vi fram till att Forshaga är den kommun som lyckats bäst med arbetet och har den bästa imagen hos barnfamiljerna. Grums är den kranskommun med den mest negativa imagen. Attribut som påverkar personens image gentemot kommunen beror mycket på vilken relation den har till platsen. En person som besöker kommunen ofta eller bott där förut har en mycket bättre bild än en som aldrig besökt kommunen.

Our essay treats the use of the annual report when it comes to marketing. Today there are many different ways for companies to reach out with their different messages; the thing that caught our interest was if the annual report is such a way.

The annual report is an external accounting report which task is to give information to interested parties of companies. The annual report can be used to examine if the company has followed and achieved their goals. In other words it’s an important source of information that can be found about a company, which different interested parties can take part of for analyze. In the annual reports of today the reader can get a clear picture about the enterprise of a company. Though a large part of the information in the annual report is voluntary and each company makes their own decision about how much they want to account, it is of great importance for the credibility of the information. Something that has contributed to this development is, among other things, the demand from interested parties of the companies.

The purpose of this essay is to examine how important the use of the annual report is when it comes to marketing. To make this subject more interesting for the reader we have chosen to compare companies on the stock market with non stock market companies. We hope that the comparison can demonstrate if the companies market themselves to the interested parties through annual reports and in that case how much the two types of companies differ.

Our research was of a qualitative nature, besides using information from literature we made nine telephone interviews and took part in one interview by e-mail. By using the results from the interviews and the information from the literature we answered the questions we approached and therefore accounted for the purpose of the essay.

In our theory we have chosen to bring up the aspects that we think are important to considerate if you use the annual report as a marketing channel. One of these aspects is the layout of the annual report, which makes a big difference in making the report comprehensible for the reader.

From our analysis we came to the conclusion that the non stock market companies will not account voluntary information in the same extension as the companies on the stock market. From our interviews we interpreted it as if the companies on the stock market had started to observe usage of the annual report as a marketing channel. But it is a long way to go before the companies see marketing as a natural part of the annual report.

Det huvudsakliga ämnesområdet i denna uppsats är teamorganisation. En kvalitativ studie har utförts i form av tre dagars observationer och tre gruppintervjuer på plats i Terminalen, en avdelning på järnverket, Uddeholm Tooling AB, i Hagfors. Syftet med studien är att undersöka om Terminalen fungerar som en teamorganisation eller inte.

Teamorganisationer är en organisationsform som är uppbyggd av flera team och har en ledare som fungerar som samordnare. Teamen i en teamorganisation har i jämförelse med traditionella organisationer ett större ansvar för sina arbetsuppgifter.

Det finns ett uttalat problem kring materialhanteringen på Terminalen och medarbetarna får ofta söka efter material som kommit på villovägar. Problemet i sig har blivit en viktig del i studien då frågor kring varför problemet existerar, är relaterat till Terminalen som en teamorganisation. Uppsatsen är baserad på fem nyckelord med syfte att undersöka Terminalen som en teamorganisation. Nyckelorden är team, kommunikation, ansvar, tillit och kultur. De fyra första är baserade på teori medan det sista är empiriskt baserat. Nyckelorden har visat sig samspela med varandra och åskådliggör både positiva och negativa aspekter. Såväl medarbetarnas egna uttalanden som uppfattningar från observationerna, har uppenbarat vissa brister i agerande förknippade till nyckelorden.

Under studiens gång har det framkommit att medarbetarna ser Terminalen som uppdelad i olika team, vilket en teamorganisation skall vara. Dock visar undersökningen att den gemensamma teamkänslan och det gemensamma ansvarstagandet för hela avdelningen som en helhet, kan bli bättre. Förutom detta skulle även en fördjupning av tilliten kunna ske.

I relation till problemet med materialhanteringen har kommunikation blivit en uppmärksammad faktor. Såväl observationer som intervjuer har visat på att kommunikationen kan förbättras.

Kulturen på Terminalen lever kvar sedan många år tillbaka. I Hagfors finns en bruksmentalitet, vilken återspeglas på Terminalen. Kulturen har i studien inte diskuterats öppet, då intresset var att se hur den framträder i medarbetarnas handlande.

Vår slutats är att Terminalen idag inte fungerar som en teamorganisation. Förutsättningar finns dock för att de belysta problemen skall kunna lösas, så att Terminalen i framtiden skall fungera som en teamorganisation.

Sammanfattning

Denna C-uppsats i arbetsvetenskap är en kvalitativ studie och baserad på teorier om ledarskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka likheter och olikheter mellan personalchefer och andra typer av chefers ledarskap.

Inledningsvis presenteras en historisk bakgrund av ledarskapets förändring. Sedan följer grundläggande ledarskapsteorier samt teorier om kommunikation, makt, motivation och genusperspektiv. Dessa teorier är en viktig grund för analys- och resultatavsnittet i uppsatsen. Utifrån dessa teorier utformas en intervjuguide. Datainsamlingen sker genom intervjuer. Totalt genomförs sammanlagt sex intervjuer. Respondenterna är en områdeschef, en affärsområdeschef, en kontorschef samt tre personalchefer. Intervjuerna transkriberas och vi undersöker likheter och olikheter gällande ledarskap mellan personalchefer och övriga chefer. Vi får fram följande teman: synen på ledarskap, att vara ledare, utveckling av ledarskapet, ledarstilar, kommunikation, motivation, makt och ledarskap ur ett genusperspektiv. En sammanfattande diskussion av analys och resultat görs. Uppsatsens slutsats är att personalcheferna, i större utsträckning än de övriga cheferna, inte bara automatiskt bedriver ett chefskap utan också ett ledarskap.

Nyckelord: ledarskap, likheter, olikheter, kommunikation, motivation,

ABSTRACT

In recent years, the quality of services has become more important for customers. Experiences in which the customer’s service expectations have been exceeded can generate positive “word-of-mouth” advertising and long-term business relationships. A successful company assures that every employee participates in the process to improve service quality. This essay is a survey of management at HSB Centrala Värmland in Karlstad of the company’s service quality. HSB Centrala Värmland is a full service company with an in-house administration. The company has seven divisions, offering the following services: administration/economic, technical administration, energy, construction, construction manager, 24-hour on call duty and live host.

A qualitative assessment has been conducted by interviewing three persons who are responsible for separate divisions at HSB Centrala Värmland. The three persons interviewed work in the following divisions: technical; economic; environment and quality development. On the basis of the interview results, we have been able to assess how the management at HSB Centrala Värmland works with its service quality.

The theory we have chosen for this essay is based on two parts. First, we describe the concept of service, including the key elements of quality, service package and service system. The second part of the theory is about service quality. Although quality is an important concept, there are still many service companies that are lacking knowledge about what it actually means. In the chapter on service quality we also describe the concept of total quality and the factors that distinguish good quality. Finally, the theory describes how companies can measure service quality and then use this information to achieve customer satisfaction.

The results from our interviews show that although improving service quality is considered important at HSB Centrala Värmland, there are some differences in understanding between the divisions of economic, technical and quality. However, all three interviews gave us the same answers regarding quality and the handling of complaints.

The survey shows that the management does not think that HSB Centrala Värmland has achieved 100 percent quality on their services. According to the management, the company strives to improve its range of services and to develop competence. Service quality for HSB Centrala Värmland in general is that they can offer by and large all services related to real estate. All divisions have the goal to achieve 100 percent customer satisfaction. At HSB Centrala Värmland, service quality also means performing work in the right way, in the right time and to the right price. The company constantly strives to improve its range of services and to develop competence. They feel this is necessary to retain customers, as well as to improve their perception in the market and to compete with intense competition. HSB Centrala Värmland also performs quality control surveys twice a year. The surveys are conducted on customers, as well as the employees working in marketing, economic and technical administration

This study deals with work environment from a legal perspective. The study includes legislative history, legislation today and one empirical study. The legislation that concerns work environment (health and safety) in Sweden today is found in the Swedish Work Environment Act (WEA), the Work Environment Ordinance (WEO), Provisions issued by the Work Environment Authority, related legislations and also collective agreements. The WEA, passed by the parliament in 1977, came into force on the 1st of July 1978 and it defines the framework for Provisions issued by the Work Environment Authority, which is an authority superintended by the Swedish government. These Provisions contain more detailed stipulations and obligations with reference to the working environment. The WEO contains certain supplementary rules. The Work Environment Authority supervises the obedience to the legislation.

The first work environment act was created in 1889 because of too many work accidents. By the year of 1929 the work environment act was focused on work diseases in consequence of dangerous substances such as asbestos and silicosis. Partly because of the legislation, there are no big problems in the physical work environment today. Sweden has one of the most physically safe work environments in the world today. The present problem is instead the psychosocial work environment because it is experienced individually.

An empirical interview study shows that employers and employees are satisfied with the work environment at Karlstad University.

Sammanfattning

Vi avser med denna kvantitativa studie att finna faktorer som kan antas leda till stress. Vi avser också att undersöka respondenternas arbetsmiljö och arbetsvillkor och utifrån deras enkätsvar eventuellt kunna se om de har lågstress- eller högstressarbeten. Uppsatsen baseras på en enkätundersökning genomförd under 2002 av Birgitta Eriksson och Jan Ch. Karlsson vid Karlstads universitet i samarbete med Statistiska Centralbyrån. Enkäten Arbetsmiljö och arbetsvillkor besvarades av 1570 förvärvsarbetande individer. Vår undersökning använder sig av utvalda frågor i enkäten som kan antas kopplas till stress i arbetslivet. I studien undersöks: förekomsten av stressfaktorer, krav, egenkontroll och socialt stöd, tid, sjuknärvaro och ersättbarhet, ledarskap, meningsfullhet samt möjligheten att förena arbete med övrigt liv. I analysen studeras dessa variablers eventuella samband med kön, ålder och yrkestillhörighet.

Nedan redovisas en kort sammanfattning av frågeställningarnas resultat utifrån tabellerna:

1. I vilken utsträckning förekommer stress bland respondenterna?

Överlag visar resultaten att de flesta av respondenterna har få stressfaktorer i arbetsmiljön. Trötthet är dock något som majoriteten av respondenterna upplever efter arbetet, men vi anser att det inte är tillräckligt ofta för att det ska vara oroväckande siffror.

2. Kan det antas om respondenterna har lågstress- eller högstressarbeten?

Vi finner att relativt många respondenter i studien har ett lågstressarbete i många avseenden och i relation till de undersökta variablerna.

3. Hur ser kontakten ut mellan respondenterna och deras ledare?

Det övergripande resultatet visar på tvetydiga siffror. Trots resultatet anser vi att respondenterna överlag har en relativt god kontakt med deras arbetsledare/arbetsgivare.

4. Upplever respondenterna en hög eller låg meningsfullhet i deras arbeten?

Majoriteten av respondenterna upplever att de har en hög meningsfullhet i deras arbeten.

5. Hur väl lyckas respondenterna förena arbete med övrigt liv?

En mycket stor andel av respondenterna anser att de lyckas förena arbete med övrigt liv.

Intressant är att det inte ofta skiljer sig nämnvärt inom kategorierna kön och ålder och inte heller mellan dessa kategorier, oavsett den analyserande variabeln. Däremot visar resultaten på att det ofta skiljer sig mellan arbetare och tjänstemän inom kategorin yrkestillhörighet. Tidigare undersökningar visar på en ökad ohälsa i samhället i form av bland annat stress. Trots detta visar resultaten i vår undersökning att majoriteten av respondenterna upplever en låg grad av stress på deras arbeten.

Nyckelord: Stress, arbetsmiljö, arbetsvillkor, krav, egenkontroll, socialt stöd, meningsfullhet.

Kompetensutveckling är en verksamhet som får allt större betydelse för organisationer. En av de viktigaste delarna av ett kompetensförsörjande arbete är att utvärdera effekten av en kompetensutveckling. Hur dessa ef-fekter skall utvärderas är ett eftersatt område såväl teoretiskt som praktiskt och forskning om ämnet är nästintill obefintlig. Denna studie genomfördes i samarbete med Stora Enso Skoghalls Bruk i syfte att finna varför detta arbete är så svårgenomträngligt samt att utveckla övergripande riktlinjer att använda som hjälpverktyg för organisationen i dess arbete med att effektutvärdera kompetensutveckling.

Sammanfattning

Intern kontroll innebär att företaget har system för kontroll, så att risken att det förekommer omedvetna fel och oegentligheter minskas. Systemet byggs oftast upp genom införandet av attestregler, rapportsystem samt en strukturerad ansvars- och arbetsfördelning i verksamheten. En avvägning måste alltid göras mellan kostnaderna för den interna kontrollen och de fördelar den är avsedd att ge företaget. Revisorns uppgift är att granska den interna kontrollen i ett företag, kontrollera om den fungerar och är anpassad efter verksamheten, med syfte att uppnå de mål och den lönsamhet som företaget eftersträvar.

Mot bakgrund av att det inte fanns någon tidigare forskning på området, tyckte vi att det vore intressant att undersöka revisorers syn på god intern kontroll samt revisorns roll vid granskning av intern kontroll och om den interna kontrollen i Sverige har påverkats av den internationella utvecklingen på området. Vi valde även att studera om det förekommer intern kontroll i mindre bolag.

För att besvara vår problemformulering genomförde vi, parallellt med litteraturstudier, ett antal personliga intervjuer med auktoriserade revisorer. Vi utgick ifrån en kvalitativ metod då vi ville rikta in oss på att få en djupare förståelse för ämnet och inte sökte att få några generella svar på vår undersökning.

Efter genomförd studie, konstaterar vi att intern kontroll är av stor betydelse för både företag och revisorer. Enligt de revisorer vi intervjuade innebär god intern kontroll hos kunden, en betydligt effektivare revision än om den interna kontrollen skulle visa sig vara bristfällig eller avsaknad. God intern kontroll innebär enligt revisorerna, förenklat revisionsarbete och därmed ett lägre revisionsarvode för kunden. I mindre bolag är den interna kontrollen dock så gott som obefintlig då intern kontroll bygger på kontroll i flera led.

Vår studie visade även att en viktig aspekt i sammanhanget är den internationella utvecklingen som under de senaste åren har medfört att intern kontroll kommit i blickpunkten tillföljd av de bolagsskandaler som inträffade i USA. Även i Sverige har det skett förändringar i och med ersättningen av revisionsprocessen (RP) med revisionsstandard i Sverige (RS), som är en anpassning till europeiska revisionsstandarder (ISA) med syfte att uppnå gemensamma riktlinjer inom revisionsområdet. Införandet av svensk kod för bolagsstyrning kommer också att påverka den interna kontrollens utveckling även om den i dagsläget saknar tydliga riktlinjer för revision. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att intern kontroll i Sverige är ett område under utveckling och med största sannolikhet kommer svenska revisionsdirektiv att harmoniseras mer med de internationella inom en snar framtid. Dock är det svårt att spekulera i framtidens påverkan på området, då det fortfarande råder delade meningar om hur betydelsen av intern kontroll skall värderas och bedömas.

Offentlig upphandling är idag ett hett debatterat ämne där det finns avvikande åsikter om dess lämplighet. Vissa är av åsikten att offentlig upphandling är det enda sättet för att en rättvis konkurrens ska ske mellan företagen i anbudsgivningen till statliga-, landstings- och kommunala upphandlingar. Andra är av åsikten att som lagen om offentligupphandling är utformad idag medför det att vissa kriterier inte kan värderas i upphandlingsprocessen, exempelvis får kvalité en undanskymd roll. Vidare ses lagen om offentlig upphandling som en begränsande faktor för en effektiv utveckling mellan organisationer, avtalen hindrar dem från att ta till sig innovationer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det används några relationsfrämjande åtgärder mellan organisationerna Karlstadbuss och Swebus. Eftersom Karlstadbuss är en kommunal organisation måste de tillämpa lagen om offentlig upphandling vid val av leverantör. Eftersom avtalet med Swebus har uppkommit ur en offentlig upphandling vill vi även undersöka hur det påverkar relationen mellan organisationerna.

För att nå vårt syfte har vi gjort en kvalitativ undersökning av de två organisationerna. Intervjuer har skett med respondenter på Karlstadbuss och Swebus. Totalt har fyra intervjuer genomförts, tre på Karlstadbuss och en på Swebus. Det medför att det kan vara svårt att skilja mellan respondenternas personliga åsikter och vad som är representativt för organisationen.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det används en rad relationsfrämjande åtgärder mellan organisationerna. Det verkar som Karlstadbuss och Swebus är på våg åt rätt håll och att de relationsfrämjande ätgärderna som gjorts har stärk relationen. Angående huruvida den offentliga upphandlingen har påverkat relationen kan inga klara slutsatser dras, dock kan vi konstatera att den begränsar utvecklingen av relationen till viss del. Resultaten vi har kommit fram till presenteras mer djupgående i kapitel sju.

The article is a discussion of some of the feminist attempts to transcend certain of the problems related to the idea of equality and the visions which surround it. Concepts such as equality, sameness and difference and the relationship between them are central to such a discussion. The article begins with a consideration of whether women and men are fundamentally the same or if they are two different kinds. The discussion is then extended to include a wider definition of the concept of difference, since the concept complicates the issue in that it concerns not only differences between the sexes but also those within them. In its turn, this leads to a consideration of the importance of an ontologically based feminist analysis for a greater understanding of the relationship between the sexes and for emancipatory potentials

The aim of this essay is to investigate , analyse, discuss and draw conclusions in order to find out the reasons why differences arise between the values of the companies which we have worked out and the listed stock-exchange quotations.

The companies which we have chosen to scrutinize are Boss Media, Cherryföretagen and Unibet. These companies deal with similar sort of business, focusing on gambling over the Internet. This growing line of business has expanded enormously the latest years, due to an increase in demand from the gamblers.

As valuation models we have used the discounted cashflow model, price-earning multiple (P/E) and the substance valuation. The first two mentioned models, known as yield models, focus on future values, while the substance valuation model indicates the economic efficiency of the companies in a historical perspective.

The empirical facts of this essay have been taken from the 2005 annual financial reports of the companies referred to. The information from these reports has then been applied to the models concerned in order to establish the values of the companies in question.

Why differences arise between the values of the companies and the listed stock-exchange quotations, and to what extent the aim of this essay has been fulfilled, is presented in the chapter titled Diskussion och slutsats.

This thesis focuses on the realist life mode analysis, especially the independent life mode, and the empirical field of entrepreneurship – running a small firm. The aim is to broaden the general understanding for entrepreneurship to include non-capitalistic rationality through application and development of realist life mode analysis. The application of the analysis is done by studying different social phenomena within the field of entrepreneurship. The two phenomena in question are expansion of small firms and trust between an entrepreneur and an employee, and flexibility in small firms. The problem concerning this theoretical application has to do with showing how life mode analysis can be used to explain that entrepreneurship does not have to be about capitalism. The problem concerning theoretical development has to do with identifying social relations and mechanisms that constitute the everyday life of entrepreneurs. The study has been carried out as a qualitative interview study and it is based on the methodology of critical realism.

Concerning expansion and trust between an entrepreneur and an employee, my study shows that as an expression of an entrepreneur’s socio centric life mode specific way to interpret reality trust can be an obstacle for employing extra labour-force outside the own firm. Trust can also be an obstacle for an existing relationship to function smoothly if the entrepreneur and the employee live different life modes. However, my study shows that trust can also function as a possible incitement for employment.

My conclusion concerning flexibility is that the concept of flexibility, defined with a starting point in the capitalist principles of the economic market, is occasionally misused in literature. My structural perspective shows that not all small firms are driven by these motives powers. Capitalistic small firms do exist and are to be described as flexible, but not all small firms. The size of the firm conditions entrepreneurship in many ways but it does not condition the rationality.

My study also shows that the independent life mode as described in the theory so far characterizes simple commodity production and not production of services. Structural changes seem to have resulted in two different life modes for independent entrepreneurs; a commodity specific independent life mode and a service specific independent life mode.

Det rådande samhällsklimatet, landets ekonomi i stort samt den ökande arbetslösheten, i landet har lett till att fler människor än någonsin tidigare söker sig till eftergymnasiala utbildningar. Regeringen har de senaste åren skjutit till pengar för att skapa fler studieplatser. Även om antalet studieplatser har ökat, så är rekryteringen till de olika universiteten något skev. Resultatet blir att det uppstår ett enormt söktryck på vissa skolor, medan en del får svårt att fylla platserna. Ett annat dilemma är att antalet utbildningsalternativ har ökat markant vilket också bidrar till denna effekt. I denna utveckling så har flera universitet lyckats bättre än Karlstads Universitet när det gäller rekryteringen av nya studenter. Linköping och Örebro Universitet är två exempel. Dessa två universitet ligger också till grund för vår undersökning. Vi vill komma till insikt vilken strategi Karlstad Universitet skall använda för att kunna vara konkurrenskraftiga gentemot andra universitet och därigenom öka antalet förstahandssökande studenter. Vilka faktorer är det som har bidragit till att Linköpings och Örebro universitet är så pass framgångsrika i deras rekrytering? Vi vill försöka hämta positiva influenser från Linköpings och Örebro universitet för att hjälpa Karlstads universitet att hitta de faktorer som bidrar till en lyckad rekryteringsstrategi.

Hälsofrämjande skola är en skola som målmedvetet och långsiktigt satsar på att dels,utifrån ett salutogent perspektiv, utveckla hela skolans vardag som en stödjande och främjande fysisk och psykosocial miljö för hälsa och lärande, dels stärka och utveckla hälsoundervisningen.

Ett stort europeiskt hälsoprojekt, The European Network of Health Promoting Schools (ENHPS), startades år 1992 och bygger på en vid syn av begreppet hälsa. Initiativet togs av Europarådet, EU och

WHO: s europakontor, där det sistnämnda har hand om projektsekretariatet. För att ett land ska få delta i nätverket med hälsofrämjande skolor krävs att projektet förankras på högsta nivå inom såväl skol- som hälsodepartement.Under 1999 beslutades att Landstinget i Värmland skulle avsätta medel för att införa konceptet miljö- och hälsofrämjande skola i Värmland. Projektansvaret förlades

till dåvarande Folkhälsan Värmland samt Kommunförbundet Värmland.

Syftet med denna studie var att undersöka om nätverksarbetet med miljö- och hälsofrämjande skola i Värmland lett till en skolutveckling i hälsofrämjande riktning. Studien

genomfördes som en enkätstudie omfattande kontaktpersonerna i nätverket. För att få en helhetsbild gjordes också en genomgång av källmaterial samt intervjuer med nyckelpersoner. Studien visar att några av de väsentligaste åtaganden som de projektansvariga

men också skolorna förbundit sig med inte genomförts. Årsrapportering

från skolorna angående utveckling redovisades enbart från två skolor efter första året. En utvärdering av nätverksamarbetet har genomförts vid ett tillfälle med frågorna ”vad var bra, vad var mindre bra, vad kan göras bättre?”. Den processutvärdering

som skulle genomföras under hela projekttiden har inte genomförts. Hälften av kontaktpersonerna i nätverket upplevde att de genom nätverksarbetet nått en skolutveckling i miljö- och hälsofrämjande riktning. Faktorer som de upplevt avgörande var att alla på skolan engagerar sig och att eleverna blir delaktiga. Resultatet visar också att hälften av de tillfrågade tror att deras skolor skulle ha utvecklats i miljö och hälsofrämjande

riktning även utan deltagande i nätverket.

Nyckelord: hälsa, hälsofrämjande skola, nätverk, miljö, skolutveckling

Service guarantees have been argued to have many roles in managing services, for instance signal service quality, attract new customers, increase satisfaction and retention, and to differentiate the company from its competitors. Despite a growing interest from service organizations, research on service guarantees has been surprisingly scarce. The aim of this dissertation is to provide a wider understanding of the roles of service guarantees.

Data is gathered from actual customers (as opposed to fictitious participants of an experiment) and/or employees regarding service guarantees in three different service contexts. The methods used to gather and analyze the data were manifold and includes personal interviews, Mystery Shopping observations, focus group interviews and a postal survey.

The results represent new knowledge when it comes to the roles of service guarantees in managing services. Previous research has almost exclusively addressed pre-purchase effects of the service guarantee, but has failed to address the impact of the service guarantee after it has been used. Therefore, the most important contribution to service research of this dissertation concern the understanding of service guarantees “in action” and the post-use effects of a service guarantee in real service settings.

Another contribution is the identification of the recovery paradox; that the customer is more satisfied with the service after he or she has used the service guarantee, than before he or she experienced the original service failure. This result strongly suggests that the use of a service guarantee can make a fruitful contribution in the managing of services.

In the autumn of 2008 drastic sinking real estate prices together with bad securitydealing brought a disturbance on the American real estate market. Since banks are working together, both national and international, this also led to a significant worrying at the global market. Because the crises wander from land to land, it also influenced Sweden and the Swedish real estate market. The commercial real estate market in Sweden was foremost influenced with a shortage of liquidity, which led to fewer transactions on the market.

With this essay we want to investigate how the global finance crises influenced the Swedish creditors when it comes to financing for commercial real estates. We also want to investigate if the qualifications have changed when it comes to refinance existing credits in real estate companies. Since the Swedish market already have had a large crises in the early 90s we also want to investigate what Swedish creditors made to not get in the same situation again. To answer our vision with the essay, we have used a qualitative method where we interviewed persons who all are highly informed in credit grand to commercial real estates in Sweden.

When we analyzed our research and the theory in the subject we have seen a change at the Swedish finance market. Since the credit become more expensive for the creditors, they needed to bring this cost at the costumers foremost as higher margin. When it became more expensive to get hold of credits, this also in some cases led to a difficulty to borrow money from the creditors. Creditors now claim more from there costumers, mostly as smaller advance rations and higher qualifications. When a borrower wants to get a credit granted, creditors also need to make allowances at more aspects then just the market-value when they decide the credits size. One of the most important aspects according to our respondents is to look at the borrowers’ cash flow.

I en undersökning Drivhuset i Karlstad gjort ansåg endast 5 procent av de tillfrågade ha de egenskaper och färdigheter som krävs för att starta eget företag. Dessutom visar det sig att Sverige hade lägst antal startade företag under 2006 av de nordiska länderna. Detta skapar en nyfikenhet om varför inte fler företag startar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka varför vissa personer med en affärsidé och intention om att realisera denna ej lyckas, samt vilka faktorer som dessa personer upplever som hinder. För att få de underliggande faktorer vi söker valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med personer som haft en affärsidé men som ej realiserat denna.

I uppsatsen utgår vi från ett ramverk som använts för att undersöka entreprenöriella aktiviteter, den s.k. ”entreprenöriella processen”. Den används ofta för att skapa förståelse om hur personer utnyttjar möjligheter för att skapa egenvärde som exempelvis inkomst eller självförverkligande. Denna process delas upp i fyra grundpelare; resurser, möjligheter, organisation samt entreprenören vars uppgift är att sammanfoga alla delar.

Studien visade att respondenterna upplevde ett flertal hinder, och vi har delat dessa i två olika typer; upplevda hinder och faktiska hinder. Utifrån dessa har vi kunnat särskilja respondenternas olika svårigheter med att realisera sin affärsidé. Upplevda hinder är de hinder som uppfattas innan verksamheten startats, exempelvis rädsla för ekonomisk risk, krånglig byråkrati och för att inte ha den erfarenhet som krävs. De faktiska hinder som kunde identifieras var bland annat brist på tid, erfarenhet och kunskap, men även hinder som att inte ha de ekonomiska resurser som krävs. Dock går det inte generalisera hinder som är vanliga för alla respondenter.

Under studiens gång har vi även anat vad som krävs för att ta sig över dessa hinder, men det går generellt inte att peka på enskilda egenskaper eller karaktärsdrag. Istället kan vi konstatera att det viktigaste för den entreprenöriella processen är entreprenören. Saknas vissa egenskaper eller karaktärsdrag kommer processen från idé till verklighet bli svårare, men det betyder inte att individer utan dessa är dömda att misslyckas.

The content of customer-perceived value has in this study been explored with the aim of providing an understanding of the concept. The evolving service-centered logic for marketing puts an emphasis on value, especially the value perceived and determined by the customer. Concurrently, a development is recognized within the industrial business-to-business sector where goods and services are packaged into total service offerings – with an increasing prominence for services. This is the background of the study. The study itself was conducted in order to elucidate the concept of customer-perceived value in a context where total service offerings are provided within dyadic business-to-business relationships.

The conceptual framework, guiding the empirical study, has its points of departure in the field of service research. A case study conducted in the commercial aircraft engine maintenance industry has provided a description – depicted in value maps – of context-specific attributes forming the dimensions of customer-perceived value. It is suggested that customer-perceived value is created at three levels; at a product level, at a partnership level, and at a psychological level. Furthermore, the value maps clarify the double nature of customer-perceived value, which is found to have both an origin side – how the service provider should act to deliver value – and a side illuminating the more or less monetarily quantifiable effects of value.

The origin and effect of customer-perceived value are proposed to be explained by a model where the notion of “flow” is central. Flows of goods, information, risk, involvement, and money intersect the value features and provide the sources of value on the origin side of customer-perceived value. The effects can be traced to the flows of revenue benefits, cost benefits, interest effects, and costs to use. Concurrently, flows both build, and are filtrated by, “trust” during the process in which the customer’s perception of value comes into being. On the effect-side of value, the concepts stochasticity and substantiality are introduced in order to capture the uncertainties that make translations into monetary terms difficult.

The outcome of the abductive reasoning in the final phase of the investigation is a conceptual model – proposed as the main contribution of the study – summarizing aspects of customer-perceived value. My definition of customer-perceived value, together with a list clarifying the many facets of the concept, concludes the study.

Enligt årsredovisningslagen ska vissa företag presentera en kassaflödesanalysrapport i sin årsredovisning. Analysens utformning finns numera reglerad i den nya förordningen IAS7. Syftet med kassaflödesanalysen är att den ska redogöra ett företags faktiska penningflöden. Följande information borde minst sagt vara relevant hos bankerna vid sin kreditbedömning. Av denna anledning var det intressant för oss att undersöka området.

Syftet med vår undersökning är att skapa en helhetsbild över kassaflödesanalysens verkliga betydelse hos bankerna. Därför har vi i uppsatsen studerat närmare på utsträckningen av kassaflödesanalysens användning under kreditgivningsprocessen. Vi har även kontrollerat om lag har tillkommit som konsekvens av ett behov från marknaden, eller om användarna av kassaflödesanalysen blivit tvungna att anpassa sig till lagen.

Efter en analys av tre banker i Karlstad kan vi påstå att kassaflödesanalysens användning har ökat vid kreditbedömning. Bankerna menar att kassaflödesanalysen är ett utmärkt verktyg som visar företags återbetalningsförmåga, vilket är den grundläggande faktorn vid kreditbeslut.

Dock upptäckte vi att den teoretiska kunskapen om kassaflödesanalysen sakandes hos bankerna av olika anledningar.

Problem: Bakgrunden till detta arbete är att näringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala näringslivet är beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det är viktigt för kommunerna att skapa goda förutsättningar för företagen att driva sin verksamhet och det benämns i arbetet som företagsklimat. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vad är företagsklimat och vilka mätningar finns? Hur arbetar kommunerna med näringslivs- frågor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala näringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva är kommunerna när det gäller näringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala näringslivet och hur samarbetar företagen med varandra?

Syfte: Syftet med denna undersökning är att finna likheter och skillnader i näringslivsarbetet mellan några utvalda kommuner avseende olika faktorer. Dessutom är syftet att göra en tolkning av hur aktiva eller passiva kommunerna är avseende utvalda områden.

Avgränsningar: Som utgångspunkt i undersökningen har vi valt att använda oss av de faktorer som undersöks i Svenskt näringslivs mätning av företagsklimatet. Vi har valt bort kommunala regler, osund konkurrens, tillgång på kompetent arbetskraft och infrastruktur. Istället har vi lagt till andra faktorer som vi finner intressanta och det är kommunikation och dialog, mål och måluppföljning och företagens agerande på det lokala planet. Vi har dessutom avgränsat undersökningen till att omfatta fyra värmländska kommuner, vilka är Filipstad, Forshaga, Kristinehamn och Sunne.

Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden med djupintervjuer av näringslivsutvecklarna i respektive kommun.

Analys/Slutsats: I undersökningen har det framkommit likheter och skillnader mellan de undersökta kommunernas näringslivsarbete. De likheter vi funnit är marknadsförsörjning, skattesats, högre utbildningsnivå och kommunens service till företagen. De skillnader som framkommit är entreprenader, nyföretagande, företagande, kommunikation och dialog, mål och måluppföljning, attityder till företagande och företagens agerande. Vi har därefter använt oss av en analysmodell där vi tolkat skillnaderna i termer av aktivitet och passivitet hos aktörerna. Det vi kommit fram till är att Filipstad och Forshaga hamnar i beroendemodellen, med vilken menas att kommunerna är förhållandevis passiva medan näringslivet är mer aktivt, medan Kristinehamn och Sunne hamnar i mobiliseringsmodellen, med vilken menas att både kommun och näringsliv är aktiva.

Förslag till fortsatt forskning: I undersökningen har det framkommit en mängd intressanta områden att undersöka vidare: Hur utvärderar och följer kommunerna upp näringslivsarbetet? Vad gör kommunerna för att påverka attityderna till företagande hos tjänstemän, skolor och allmänhet? Påverkar anställningsformen hos näringslivsutvecklarna deras arbete? Är det lättare att driva näringslivsarbete i kommuner där det finns tillväxtbranscher?

This paper is based on an assignment from Kvaerner Pulping in Karlstad, a company that supplies complete factories, machines, and systems to the pulp industry worldwide. The assignment was to do a customer survey looking at customer satisfaction focusing on quality.

Our main purpose with this paper is to study the concept of quality.

We wanted to know how Kvaerner Pulping’s customers’ perceptions differ. We also wanted to look at whether Kvaerner Pulping can offer what customers perceive as quality, and how customers rate Kvaerner Pulping compared to their competitors.

Kvaerner Pulping decided which of their customers should be included in the research. A quantitative research was used based on structured telephone interviews. A total of 27 respondents were interviewed. Factories from three Nordic countries and six customers from two other European countries were included in the survey. We tried to interview two respondents from each factory as far as possible, including one person from the purchase department and one from the maintenance department.

The theories that we have chosen for this paper concerns the network perspective, customer satisfaction looking at quality and customer-perceived value, after market support, and the process of ordering.

Our research shows that quality is indeed a multifaceted concept since there are differences in how customers from different departments and countries rate characteristics on how important they are in a supplier. Also the fact that we added an additional value feature to the ones constructed by Bovik, shows that quality seen as customer-perceived value is indeed a multifaceted concept.

When looking at the three characteristics with the highest general mean value (”keeps promises”, “has a good technical knowledge”, and “delivery security”), our results of the survey shows that purchase, the Nordic countries and Finland are more critical to Kvaerner Pulping’s performance than maintenance, the Other European countries and Sweden. Respondents stated that the company performs adequately on three quality categories “product quality”, “support quality” and “delivery quality”, but to get more satisfied customers, they need to be open for improvements. The customers from the research have compared Kvaerner Pulping to its competitors and the results showed that the company is “equal” on most characteristics.

Using Bovik’s models (2004) we could see that all of value features on the get-side made adequate contribution to the creation of the value. However to strengthen competitive advantage and offer customers more value improvements are needed.

I början av 1900-talet fanns alla de viktiga komponenterna av den traditionellaekonomistyrningen och det var även vid denna tidpunkt som utvecklingen avden traditionella ekonomistyrningen stannade av. Efter andra världskrigetbörjade synen på ekonomistyrning förändras. Under denna period skeddestora förändringar i teknologi och många företag hade expanderat. Företagenbörjade inse att för att kunna konkurrera måste det till fler rapporter från olikadelar av verksamheten (Olve et al. 1999).År 1990 fick Robert S. Kaplan och David P. Norton ett uppdrag av KPMG:sforskningsenhet där de skulle ta fram förslag till vad som skulle kunna varaframtida mätetal. På senare tid har det blivit allt mer tydligt att det är viktigt attfokusera på andra delar inom en verksamhet och inte bara de finansiella målensom satts upp. Företags strävan efter kortsiktiga ekonomiska vinster kan ledatill att framtida investeringar glöms bort. Det var för att lösa detta problemsom det balanserade styrkortet utvecklades. Målen är här inte av endastfinansiell karaktär utan fokuserar även på kunder, process och lärande(Lindvall 2001).Det var utifrån denna bakgrund som vi ansåg att det skulle vara intressant attundersöka hur arbetet med det balanserade styrkortet som togs fram avKaplan & Norton (1999) fungerar. För att undersöka detta valde vi att utredaGöteborg kommun samt sex av Göteborgs kommunala bostadsbolags arbetemed balanserat styrkort. Eftersom Göteborg kommun och dess bostadsbolaghar arbetat med balanserade styrkort i över tio år ansåg vi att de skulle haintressanta erfarenheter att dela med sig av. Något som kan vara av intresse förorganisationer som funderar på att påbörja arbete med balanserat styrkort.Vi valde att utgå ifrån redan etablerad teori för att ta fram empirin och vi hararbetat utifrån en kombination av kvalitativ- och kvantitativ metod. Totaltgenomförde vi sju intervjuer där vi använde oss av två olika intervjuformer, eposterintervjueroch telefonintervjuer. Respondenterna till våra intervjuer harbestått av en representant från Göteborg kommun samt sex representantertillhörande sex kommunalägda bostadsbolag i samma stad.

The effects of globalization have changed the global market rules which encourage many firms to expand their sales to foreign markets with the aim of entering new and potential profitable market. OnDemand Group (ODG) ‚ UK Based Company that focuses on content management on the platforms of operators’ music and video‚ has already seen the advantages by entering 24 different country markets and now by entering to Dubai market which is the opportunity for ODG to move to Middle East market.

However‚ the internationalization process is a long process for the firms. The firms must choose the right market, right entry modes, target markets to benefit from opportunities, design new global marketing program, and find appropriate ways to implement that program in each market. In this thesis‚ we mainly focused on implementation of global marketing program‚ because‚ regional differences due to different preferences of other markets can be a shortcoming for ODG for the creation and implementation of global marketing program in Dubai. Our aim is to understand how OnDemand Group marketing program accommodate these differences, and what changes they are making in the marketing program and organizations to reach the new potential markets and broadband operators in Middle East close to United Arab Emirates market.

To find out the answers for our research question related with global marketing program‚ Qualitative method is used in our study. Qualitative method in this research will aim to collect both primary data through e−mail and phone interview, and secondary data related with ODG is obtained through ODG website and relevant reports, academic journals, university database, books and relevant websites.

In conclusion, we clearly observe that many aspects of the global marketing program remained unchanged, and there are many processes that are even standardized like some processes in the operations and the strategic management models by headquarters. However when it comes for the end customer services offered by ODG, there are a quite high level of customization between different regions and countries. In real practice, we find this applicable even for simple product companies that offer some level of services.

.

Swedish music industry has, during the latest decades, been highly successful interna-tionally. Export Music Sweden, ExMS was founded to support and market Swedish music abroad. ExMS Managing Director Christer Lundblad said in 2003 that the income made from concerts is growing rapidly. The reason for that development might be that the illegal downloading of music leave people more money left to spend on concerts. Furthermore, the development might spawn from the fact that people value experiences higher than before. Moreover, when more money is spent on concerts the pricing becomes more important than ever. Concert tickets should, if seen in an economical perspective, be priced to maximize revenue. One way of doing that is to price discriminate. We have, through a pre-study on the subject, established that concerts are not price discriminated as extensively as they could. That fact has made us curious as to why that is.

In order to find out why concerts are not price discriminated more extensively we have interviewed seven people belonging to groups involved in the pricing process of concerts. These groups are artists, managers, concert arrangement agencies and record labels. Furthermore, we have studied literature on price discrimination and the concert industry.

The thesis discusses the pricing of concerts; which people who is involved in the decisions concerning the pricing of concerts and their views on the subject. In addition, the thesis also contains other factors influencing the pricing of concerts.

In conclusion, we find that there are two reasons explaining why concerts are not price discriminated more extensively. One is practical and involves the fact that some concert venue attributes does not allow price discrimination, since the crowd cannot be divided into different sections. The other reason is the fact that concert arrangement agencies are to comfortable to price discriminate, and that artists are unwilling to price discriminate for different reasons. Furthermore, the thesis’s results indicate that concerts will be price discriminated more extensively in the future.

Uppsatsen baseras på Företag X efterfrågan för kundundersökning. Syftet är att förstår kundprocessen när de varit i kontakt med företag X och produkten, både i själva ”hitta produkten” stadiet, köpet och användandet. Det ska fungera som hjälp för företaget och som en del av grunden i beslutsfattande angående marknadsföring och olika förbättringar av produkten och tjänster.Intervjuerna gjordes på de 86 redan befintliga kunder som företag x kundregister bestod av. Telefonintervjuerna är genomförda över telefon då våra respondenter är småbarnsföräldrar med en stressig livssituation och fördelen med telefon var att vi kunde ringa tillbaka om respondenten inte hade tid när vi ringde. Intervjufrågorna är utformade med en kombination av kvalitativ och kvantitativ data. Intervjuerna har sammanställts och vi har presenterat en analys av enkätfrågorna och våra slutsatser.Vår slutsats av intervjuerna är att priset var den främsta orsaken till att kunderna valde företag X multivagn. Nästan alla kunder hittade multivagnen genom Internet vilket även visade sig vara företagets främsta marknadsföringskälla.

Zusammenfassung

Dieser Aufsatz behandelt das Thema Kompetenzentwicklung. Der Problemhintergrund ist, dass man Tendenzen finden kann, dass Dienste und Waren immer kompetenzintensiver werden, das bedeutet, dass grösserer Inhalt in den Diensten und in den Waren kompetenzbasiert ist.

Der Zweck dieses Aufsatzes ist, zu untersuchen, wie Kompetenz innerhalb von zwei Banken genutzt und entwickelt wird. Das werde ich durch Interviews in der schwedischen Bank die FöreningsSparbank und auch in der norwegischen Bank die SR-Bank untersuchen.

Ich habe mich auf den Filialleiters beschränkt. Das bedeutet, dass ich nur den Bankfilialevorsteher oder die Bankfilialevorsteherin interviewen werde. Ich werde auch nur drei Bankfilialen in der jeweiligen Bank untersuchen.

Erstmal, in dem Theorieabschnitt, habe ich Kompetenz und Kompetenzentwicklung definiert. Ich habe die Begriffe definiert, damit der Leser weiß, was ich mit Kompetenz und Kompetenzentwicklung meine. Die Theorie, die ich verwende, ist ein Modell, das von Björn Axelsson beschrieben wurde. Das Modell handelt von Kenntnissen, Fähigkeiten und Willen, das heisst, dass man alle drei Faktoren braucht und dass alle drei Faktoren miteinander zusammenhängen, um die Kompetenz zu entwickeln und zu bewahren. Ich bin auch auf die soziale Kompetenz eingegangen. Gemäß Daniel Goldman ist soziale Kompetenz, wie man verschiedene Relationen behandelt, er hat den Begriff in zwei Faktoren aufgeteilt – Empathie und soziale Fähigkeit.

Dieser Aufsatz ist in einer beschreibenden Weise verfasst. Darum werde ich auch von einem induktiven Ansatz ausgehen, das heisst, ich habe das Problem „aus Empirie bis Theorie“ ausgewählt. Nur sechs Einheiten, sechs Bankfilialevorsteher, werden untersucht, und ich habe somit die Möglichkeit bekommen, die Bankfilialevorsteher tiefgehend zu studieren.

Ich habe eine qualitative Methode verwendet, also ein Methode, mit der man eine größere Klarheit in einem undeutlichen Thema sucht und daraus eine nuancierte Beschreibung bekommt.

Ende November habe ich die Interviews in Schweden und die FöreningsSparbank gemacht. Einige Wochen danach fuhr ich nach Norwegen, wo ich mich mit drei Bankfilialevorstehern getroffen habe.

Ich habe die Auslegung in drei Teile aufgeteilt, das heisst die FöreningsSparbank, die SR-Bank und Gleichheiten und Ungleichheiten zwischen den Banken. In der FöreningsSparbank findet man, dass Kompetenz und Kompetenzentwicklung sehr wichtig sind. Die Bank spricht von sich selbst als einem Dienstleistungsbetrieb und darum ist soziale Kompetenz wichtig. Die FöreningsSparbank arbeitet durch vier Faktoren, die sie kontinuierlich mit den Mitarbeitern weiterverfolgt. Die Faktoren sind Berufskompetenz, Geschäftskompetenz, soziale Kompetenz und persönliche Eigenschaften. Alle Mitarbeiter innerhalb von der FöreningsSparbank haben einen persönlichen Entwicklungsplan. Das bedeutet, dass die Mitarbeiter eigene Ziele haben. Die Ziele werden im Entwicklungsgespräch mit dem Leiter entschieden. Als Basis für das Entwicklungsgespräch gibt es etwas, was man das Kompetenzsystem nennt. Das ist ein Programm, wo jeder Mitarbeiter seine Kompetenz einschätzt, mit den obengennanten Faktoren als Ausgangspunkt. Auch der Leiter nimmt eine Einschätzung von der Kompetenz der Mitarbeiter vor und deswegen entsteht eine Kompetenzdifferenz, die durch verschiedene Maßnahmen ausgeglichen werden muss. Die Bank hat auch etwas, was sie Zertifizierung nennt, das bedeutet, dass man verschiedene Prüfungen in Kenntnissen und in Fähigkeiten machen muss. Man muss die Zertifizierung haben, sonst kann man keinen Rat geben.

Dieses System mit Kompetenzsystem und Zertifizierungen gibt es auch innerhalb von der SR-Bank, wo die SR-Bank ihre Kompetenzentwicklung auf Kenntnisse, Geschicklichkeit und Attitüde aufbaut. Attitüde bedeutet, dass man Verantwortung für die Entwicklung und Initiativen übernehmen muss.

Die beiden Banken sind auch der Ansicht, dass Kompetenz ein sehr wichtiges Konkurrenzmittel ist. Die Banken sind heute Dienstleistungsbetriebe und treffen täglich Kunden, darum ist es sehr wichtig, dass man soziale Kompetenz besitzt, das heisst, dass man gute Kundenbeziehungen (CRM) hat und dass die Kunden zufrieden sind. Deswegen haben die FöreningsSparbank sowie die SR-Bank zur Zeit Ausbildungen für Kundenbegegnungen.