Detta är en rapport från en forskningscirkel med syfte att fördjupa lärares kunskaper kring teorier om matematisk begåvning, och att leda lärarna i att vetenskapligt utforska sin egen praktik gällande att identifiera och stödja matematiskt begåvade elever. Genom utökad kunskap om matematisk begåvning och genom olika identifieringsmetoder kunde lärarna ana vilka elever som var matematiskt begåvade. Dock var ingen helt säker på att alla identifierade elever var matematiskt begåvade eller att de hade hittat alla begåvade elever. För att stödja de matematiskt begåvade i det vanliga klassrummet lades stor vikt på uppgifter. Lärarna observerade hur två utprövade uppgifter fungerade för identifierade respektive icke-identifierade elever. Identifierade elever upplevde båda uppgifterna mer positivt, de icke-identifierade blev mer positiva till framförallt den ena uppgiften efter att ha arbetat med den. Vi har bekräftat att fortbildning inom matematisk begåvning underlättar för läraren i arbetet med att upptäcka de matematiskt begåvade. Arbetet i forskningscirkeln indikerar även att den typ av uppgifter som användes, tilltalar matematiskt begåvade elever och verkar ha en positiv effekt gällande intresse och glädje för matematik även för de elever som inte blev identifierade.

Linking Instruction and Student Achievement – Professional Learning Observations of Teaching (LISA-PLOT) är en tvåårig praktikutvecklande forskningsstudie inom ramen för den nationella försöksverksamheten med praktikutvecklande forskning, Utbildning, Lärande, Forskning (ULF). I studien undersöks dels om användning av kollegial observation och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan bidra till utveckling av svensklärares läsundervisning, dels om samarbetet inom en regional ämnesdidaktisk nätverksmodell, bestående av forskare, lärare, utvecklingspedagoger (lärledare) och rektorer, kan bilda en långsiktigt hållbar infrastruktur för samarbete om fortsatt praktikutvecklande forskning och professionsutveckling. I studien kombineras därför professionsutveckling och praktikutvecklande forskning med utgångspunkt i ett avtalat samarbete mellan Karlstads universitet, Regionalt Utvecklingscentrum i Värmland, Eda kommun, Karlskoga kommun, Karlstads kommun och Kils kommun.

Studien visar att kollegial observation och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier efterföljt av gruppbaserad analys och lektionsplanering ger ett gott stöd till lärarnas undervisningsutveckling. Lärarna själva menar att det stärker deras pedagogiska ledarskap, höjer kvaliteten på undervisningen och leder till ett fördjupat fokus i arbetet med texter av olika slag. Studien visar också att lärledarna (som är språk-, läs- och skrivutvecklare i kommunen och har en lärstödjande funktion i projektet) spelar en central roll för att driva utvecklingsprocessen långsiktigt och med bibehållet ämnesdjup. Schemamässiga behov som tid för inläsning av teori, tid för reflexion, möten och gemensam planering utgör också centrala faktorer för att säkerställa långsiktig hållbarhet i utvecklingsarbetet och samarbetet mellan universitet och skola. I rapporten diskuteras studiens kunskapsbidrag i förhållande till befintlig forskning på området. Vi diskuterar också resultatens implikationer för det långsiktiga arbetet med undervisningsutveckling i skolan och utmaningar på organisationsnivå både för självstyrt utvecklingsarbete och för samverkan mellan universitet och skolhuvudmän kring praktikutvecklande forskning och skolutveckling.