Denna FoU-rapport redovisar resultatet av en utvärdering av Mobilt resursteam Karlstad som genomfördes vid FoU Välfärd Värmland under 2018 på uppdrag av Karlstads kommun. Utvärderingens syfte var dels att studera hur de äldre, som får hjälp genom Mobilt resursteam Karlstad, upplever att det påverkar deras situation. Dels hur medlemmarna i det Mobila resursteamet upplever det nya arbetssättet och hur det förändras över tid. Vidare avsåg utvärderingen att studera hur patientansvarig sjuksköterska upplever att det nya arbetssättet påverkar möjligheterna att med stöd av det Mobila resursteamet ge äldre en god vård.  Karlstads kommuns vård- och omsorgsförvaltningen och Landstinget i Värmland tog tillsammans under 2016 och 2017 fram en ny vårdform för de mest sjuka äldre i Karlstad, Mobilt resursteam Karlstad. Teamet har under utvärderingstiden bestått av fyra läkare, tre distriktssköterskor och en samordnare från Karlstads kommun.  Det Mobila resursteamet har riktat sig till äldre personer över 65 år som har haft beviljad hemsjukvård och flera allvarliga sjukdomar.Under utvärderingstiden har intervjuer genomförts med multisjuka äldre som tar del av det Mobila resurstemates arbete, gruppintervjuer har genomförts med läkare och distriktssköterskorna i teamet och enskilda intervjuer har skett med den kommunala samordnaren som varit kopplad till teamet. Dessutom har gruppintervjuer genomförts med patientansvariga sjuksköterskor som i sin yrkesroll har kommit i kontakt med det Mobila resursteamet och deras arbete. Resultaten av utvärderingen visar att både de multisjuka äldre och de professionella som arbetat, eller har kommit i kontakt med teamet, upplever att det Mobila resursteamets arbetssätt ger förhöjd upplevd kvalité i vården.

I denna rapport beskrivs och värderas erfarenheter från utvärderingsverkstäder, som är en pedagogisk form för att simultant lära om utvärdering och att genomföra utvärderingar inom välfärdsområdet. Rapporten bygger på studier av utvärderingsverkstäder liksom på författarnas egna erfarenheter från att bedriva verkstäder. Studien har genomförts inom ramen för Nätverket för utvärderingsverkstäder (Nuv). Initiativet till Nuv togs 2008 från Mälardalens Högskola och dess utvärderingsakademi.

Nätverket etablerades mellan de enheter vars medarbetare medverkar i denna rapport; FoU Välfärd Värmland (Bengt G Eriksson), FoU i Väst (Elisabeth Beijer), Mälardalens Högskola och FoU i Sörmland (Kari Jess, Laila Niklasson, Ove Karlsson Vestman) och FoU Sjuhärad Välfärd (Per-Åke Karlsson). Jennifer C Greene, gästprofessor vid Mälardalens högskola, medverkade under en tid i nätverket och bidrar även i denna antologi.

Tanken med Nuv är att samla och sprida erfarenheter från redan genomförda verkstäder, för att på så sätt bidra till en utveckling där flera utvärderingsverkstäder kommer till stånd och till att förbättra arbetsmodellen på basis av gjorda erfarenheter. Denna antologi är ett led i detta.

Rapporten har antologins form där varje författare svarar för innehållet i respektive kapitel. Grundmaterialet för kapitlen utgörs av de studier vi genomfört gemensamt samt erfarenheter från att leda utvärderingsverkstäder.

Bostad Först är ett nytt sätt att tänka och arbeta i Sverige när det gäller insatserför personer som är hemlösa. Tanken att varje människa har behov av och rätt tillbostad och hem tillämpas i praktiken och är vägledande för verksamheten BostadFörst i Karlstad. En annan tanke, och även erfarenhet, är att en egen bostad ochett hem där det är möjligt att känna sig hemma ger förutsättningar att ta tag iandra problem i livet, om man så önskar. Denna rapport presenterar BostadFörst i Karlstad och dess bakgrund och sammanhang. Den redovisar också denutvärdering av verksamheten som FoU Välfärd Värmland genomfört på uppdragav Karlstads kommuns Arbetsmarknads- och socialförvaltning.

Projektet Stöd i Arbete genomfördes i Karlstads kommun mellan oktober 2012 och sista december 2013. Det hade syftet att skapa förutsättningar för lönearbete och hållbara lösningar till egen försörjning för personer med psykiska funktionsnedsättningar som står utanför arbetsmarknaden. Projektmedel var beviljade av Socialstyrelsen.

Projektarbetet har utgått från metoden Individual Placement and Support, IPS, med evidens i USA. Metoden bygger på tanken att arbete med lön bidrar till att människor får möjlighet att ingå i ett socialt sammanhang och känna ett värde vilket bidrar till en ökad självkänsla, ekonomiskt oberoende, delaktighet i samhället och återhämtning. Kärnan i metoden är `stöd i arbetet´, ett stöd som ges på det sätt och så länge brukaren önskar. Samverkan är ett annat viktigt moment. Den grupp bestående av fem vägledare och en projektledare, IPS-teamet, som hade uppdraget att genomföra projektet skapade en unik plattform för tvärsektoriell samverkan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstingspsykiatrins psykosenhet, enheter inom den egna kommunen och arbetsgivare på den lokala arbetsmarknaden.

FoU Välfärd Värmland vid Karlstads universitet fick uppdraget att utvärdera projektet. Utvärderingsuppdraget har genomförts som en processutvärdering, en måluppfyllelseanalys och fyra formativa utvärderingar, en i kvartalet under 2013. En fristående brukarrevision har genomförts som med revisorernas godkännande ingår i sin helhet som ett särskilt kapitel i denna rapport.

Resultatet av utvärderingen visar att den grupp, IPS-teamet, som haft uppdraget att genomföra projektet varit en mycket engagerad och målmedveten grupp personer. Brukarrevisionen visar att brukarna upplever att de blivit mycket väl bemötta av sina vägledare. Handläggare och tjänstemän vid Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstingspsykiatrins psykosenhet och Vuxenavdelningen i kommunen är liksom arbetsgivare mycket positiva till projektet. Generellt får projektet och IPS-teamet mycket positiva omdömen trots att ”de strukturella” förutsättningarna för projektet redan inledningsvis var synnerligen osäkra. De positiva omdömena innebär dock inte att det inte finns utvecklingsområden när det gäller arbetsrehabilitering enligt IPS-metoden, tillämpad i Sverige. Ett sådant är de regelsystem som gäller en deltagares ekonomiska ersättning.

Processutvärderingen visar att `stöd i arbetet´ är en nödvändig framgångsfaktor för att arbetsrehabilitering enligt den modell som tillämpats ska lyckas. Det visade sig vara avgörande både för arbetsgivare och deltagare. Vägledarnas engagemang och bemötande av deltagare, samarbetsparter och arbetsgivare var också en framgångsfaktor, liksom den plattform som byggdes för samverkan och aktualisering av deltagare i projektet från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstingspsykiatrins psykosenhet och Vuxenavdelningen i kommunen.

I den här rapporten presenteras resultaten av en studie av verkan av samtalen vid Samtalsakuten i Karlstad. Samtalsakuten är en öppen verksamhet som erbjuder stödsamtal för personer som befinner sig i kritiska livssituationer, är över 18 år och bor i Forshaga, Hammarö, Karlstad eller Kil. De kan ta direkt kontakt med Samtalsakuten. Alla som tar kontakt tas emot och det krävs ingen remiss för att få en tid. ”Samtalsstöd i kris” är den arbetsmodell som tillämpas. Den anknyter till såväl rådgivning som korttidsterapi och psykoterapi.

Två frågeställningar utgjorde utgångspunkt för studien: Gör samtalen vid Samtalsakuten skillnad för klienterna? Får man hjälp med det man sökte för? Studien har genomgått en etisk prövning och godkänts av Regionala Etikprövningsnämnden i Uppsala.

Mellan september 2011 och juli 2013 samlades data in från 106 personer som deltog i studien, 77 kvinnor (72,6 %) och 29 män (27,4 %). Data rörande deltagarnas bakgrund och sökorsaker och om deras självupplevda känsla av sammanhang, ångest, depressivitet och sömnsvårigheter samlades in. När samtalsserien avslutades ifylldes ett utvärderingsformulär och sex månader senare sändes samtliga självskattnings- och ett utvärderingsinstrument ut på nytt till deltagarna för att få uppföljningsdata.

De personer som söker kontakt med Samtalsakuten gör det i en situation som upplevs som ohållbar. Studien visar att ”samtalsstöd i kris” gör skillnad för deltagarna vad avser ångest, nedstämdhet/depression, sömn och känsla av sammanhang. Skillnaden uttrycks av deltagarna som ett nytt sätt att se, begripa och hantera sin vardag och sitt livssammanhang. Deltagarna anser sig ha fått god hjälp, är nöjda med sina samtalsterapeuter och deras arbetssätt och anser att de blivit väl mottagna.

Samtalsakuten är en verksamhet som genom studien visar sig genomföra goda insatser. För kommuninvånarna i Forshaga, Hammarö, Karlstad och Kil är det en lätt tillgänglig resurs och verksamhet väl värd att bevara men det finns även goda skäl att utveckla modellen och sprida den till fler län och kommuner.

Samtalsakuten (the Counseling Emergency) is an open crisis center operated in collaboration between the municipalities of Forshaga, Hammarö, Karlstad, and Kil; the Church of Sweden; and the County Council of Värmland. Its mandate is to offer crisis counseling to adults who contact the center when they are in an acute life crisis. Samtalsakuten uses a working model influenced by the various tradi-tions and approaches of several talk therapies. The aim of the study was to examine counseling effec-tiveness at Samtalsakuten. The study was based on a replicated single-case design, and quantitative and qualitative data were collected prior to each counseling session as well as six months after the completion of the session series. Our main finding is that counseling made a significant difference and had a positive effect on anxiety, depression, insomnia, and sense of coherence for clients who com-pleted their sessions in mutual agreement with their therapist.

SUVEk (Systematisk Uppföljning i Värmland inom Ekonomiskt bistånd) är ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom FoU Välfärd Värmland med syfte att öka kunskapen om vilka bakgrundsfaktorer, behov och insatser som har samband med kortvarigt och långvarigt biståndsmottagande. Resultatet i denna rapport baseras på data från enkäter som handläggare från 14 kommuner har fyllt i för totalt 556 klienter som beviljats ekonomiskt bistånd för första gången under månaderna januari till och med april 2019. Dessa klienter har följts så länge som de mottagit ekonomiskt bistånd eller som längst till och med december 2020. 

I denna rapport redovisas resultatet av en regional kartläggning genomförd vid FoU Välfärd Värmland på uppdrag av Brottsofferjouren Värmland. Projektet har genomförts under 2014 och möjliggjorts genom medel från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Kartläggningens syfte var att utifrån ett verksamhetsperspektiv undersöka behov och förutsättningar för en avhopparverksamhet i Värmlands län, med tonvikt vid behovsfrågan och särskilt fokuserad på individer från politiskt extrema organisationer. De verksamheter som representeras i studien är socialtjänst, polis, skola och politik, och data har insamlats via en webbenkät. De olika verksamheterna har valts då de bedömts som sannolika att möta den problematik som omgärdar våldsbejakande miljöer och avhopp.

Med webbenkäten har de olika verksamheternas befintliga beredskap samt erfarenheter av de aktuella miljöerna kartlagts. Utifrån detta har en bedömning av överensstämmelsen mellan befintliga samt önskvärda åtgärder och rutiner gjorts, varefter en bild kunnat tecknas av situationen samt av behov och förutsättningar för en lokalt förankrad avhopparverksamhet. Utöver enkäten har ett antal kvalitativa intervjuer genomförts med särskilt sakkunniga inom området. Dessa intervjuer har bidragit med ytterligare en dimension till analysen av behov och förutsättningar.

Resultatet visar inte på ett entydigt eller akut överhängande behov av en avhopparverksamhet, även om det finns en utbredd upplevelse av att behovet kommer att öka i och med att politisk extremism uppfattas som en växande problematik. Webbenkäten visar dessutom att det bland annat finns ett behov av:

• Utökad samverkan mellan berörda aktörer och upprättande av nätverk för de som kommer i kontakt med problematiken
• Förbättrade informationskanaler
• Ökad kunskapsförsörjning i frågorna
• En förstärkning av det förebyggande arbetet

Intervjuerna visar dessutom på vikten av att uppmärksamma den smittoeffekt som kan uppstå när en politiskt extrem organisation finns etablerad på en ort. Vidare framhålls de anhöriga som viktiga resurser i arbetet runt såväl avhoppare samt aktiva extremister – och även som en grupp som kan ha egna behov som behöver mötas av en eventuell avhopparverksamhet. Intervjuerna betonar även vikten av närhet, omedelbarhet och tillgänglighet i arbetet med avhoppare – något som accentuerar vikten av en lokal beredskap.

I rapporten kommenteras förutsättningar för ett framtida arbete med avhoppare genom en bedömning av nuvarande beredskap och rutiner, och ett antal åtgärdsförslag att arbeta vidare med formuleras.

Earlier studies of patients’ experiences in psychotherapy identify relationship factors as being significant forpatients. Our aim in this study conducted in accord with grounded theory, was to explore in some depth patients’thoughts about what is effective in psychotherapy and thereby increase our knowledge about the processof psychotherapy from a patient perspective. Data were collected in open interviews that provided rich andvaried information. Several informants had been in more than one therapy and thus, eight interviews provideddata about sixteen psychotherapies. The core concept that emerged from the data was that of the therapist’sresponsive acceptance. This concept provides an answer to the question “What do patients think is effective inpsychotherapy?” If the therapist is responsive and accepting, the mutual interplay between the patient and thetherapist becomes productive and collaborative. On the other hand, if responsive acceptance falters, the wholetherapy process is at risk.

SAVE är den hittills största longitudinella studie i Sverige om sociala barn- och ungdomsvårdens utredningar efter anmälan om misstänkt våldsutsatthet. Syftet med SAVE är att öka kunskapen om i vilken utsträckning olika typer av våldsproblematik framkommer i barnavårdsutredningar, hur risken för fortsatt våld bedöms, i vilken utsträckning insatser beslutas samt om flickor och pojkar oavsett ålder, ursprung och funktionsnedsättning beviljas insatser på lika villkor.Resultatet i denna delrapport baseras på barnavårdsutredningar om 851 barn som aktualiserats hos socialtjänsten efter anmälan om misstänkt våldsutsatthet. Datainsamlingen har pågått från maj 2019 – april 2020.