I takt med att samhället har blivit allt mer medvetet om företagens agerande har etiskaaspekter och miljöaspekter fått en allt större betydelse vid finansiella investeringar. Det har i sin tur skapat en marknad för det som kallas etiska fonder. Dessa fonder ställer miljömässiga och etiska krav på företagen genom att aktivt välja in företag som följer kraven, men även genom att välja bort företag som inte följer kraven. Tidigare studier om huruvida avkastningen påverkas när etiska kriterier tillämpas har gjorts många gånger och resultaten har skilts sig åt.

Syftet med denna studie är att undersöka om svenska etiska aktiefonder ger en bättre eller sämre riskjusterad avkastning i jämförelse med index och andra aktiefonder. Studien är en totalundersökning av svenska etiska aktiefonder som står till försäljning hos Handelsbanken, SEB och Swedbank. Studien tillämpar en kvantitativ metodik där sekundärdata har samlats in och bearbetats för att beräkna de tre riskjusterade prestationsmåtten Sharpekvoten, Treynorkvoten och Jensens alfa för respektive fond och index för den studerade tidsperioden 2003-02-01 – 2016-02-01 samt för fyra delperioder 2006-02-01 – 2016-02-01, 2011-02-01 – 2016-02-01, 2013-02-01 – 2016-02-01 och 2015-02-01 – 2016-02-01.

Resultaten visar att etikfonderna har gett en bättre riskjusterad avkastning än index för samtliga tidsperioder utom det senaste året. I jämförelsen mellan etiska fonder och andra fonder har etikfonderna gett en likvärdig eller sämre riskjusterad avkastning under tre delperioder. Övriga tidsperioder har etikfonderna presterat sämre än andra fonder.

Utifrån resultaten dras slutsatsen att den riskjusterade avkastningen är vare sig bättre eller sämre i etikfonder än andra fonder och index. Etikfondernas riskjusterade avkastning varierar i stället beroende på vilken tidsperiod som studeras.