Denna studies syfte har varit att öka förståelsen för hur läroplanerna sett ut, samt att studera allmänna förändringar i läroplanerna från 1962 – 2011, som resulterade i uppkomsten av nya läroplaner. Studien är också till för att klargöra hur synen på svenskämnet kommit till uttryck och hur svenskämnet framträder i kursplanen. Med läroplanen som grund för undervisningen vet elever och lärare vilka mål som skall uppnås.

Den största förändringen till uppkomsten av nya läroplaner är decentraliseringen av skolan där skolan gick från att vara statligt styrd till att kommunerna tog över styrandet, målet med arbete i skolan styrs av läroplanen och kursplanernas syn på samhället. Undervisningen skall planeras så att eleverna når målen och eleverna skall veta vad det är de skall kunna för att nå målen. Undersökningen ger en bild över uppkomsten av nya läroplaner och visar att det är av allmänt intresse att undersöka föreställningar om ämnet som överförs via kursplanerna. Undersökningen visar också betydelsen av historiska studier av svenskämnet med utgångspunkt i läroplansteorin.

Mina resultat visar att de fem läroplaners innehåll kan knytas samman med de samhällsförändringar som ägt rum. Styrdokumenten har innehållit olika direktiv om hur undervisningen skall bedrivas, från en undervisning där läraren haft en mer auktoritär roll i klassrummet där eleverna har upprepat den kunskap läraren förmedlat, till en mer målstyrd undervisning där läroplanens olika mål har en avgörande betydelse för hur eleven och läraren skall samspela i undervisningen för att eleven skall nå målen. Som lärare har man många undervisningsområden att behandla inom svenskämnet och läroplanen ger utrymme för olika tolkningar.