Utifrån ett centralistiskt perspektiv förlitar man sig på utvecklingskraften i mål, planer och utvärdering. Lärare och till stor del även skolledare ser skolutveckling som problembaserad där de egna vardagsproblemen utgör utgångspunkt för utvecklingsarbetet. Kvaliteten i verksamheten blir i hög grad beroende av kvaliteten problemlösningsprocessen. En djupare förståelse av problemens natur ger bättre förutsättningar för att finna goda lösningar.

I rapporten redovisas resultaten från två års forskning om betydelsen av ledning och styrning för skolutveckling och av skolan. Resultaten och analysen bygger på en studie av femton skolor i åtta kommuner i vilka man försöker förändra lednings- och styrningsstrategin i enlighet med ett lärande organisationsperspektiv. Det betyder bl a en tyngdpunktsförskjutning i ledarskapet från att vara den som planerar och organiserar lärares görande till att vara den som leder sina medarbetares lärande om undervisning och barns lärande och utveckling.



Såväl kvantitativa som kvalitativa metoder har använts.

Rapporten bygger på en analys av:

145 brev

502 lärarenkäter

126 skolledarenkäter

Intervjuer med 9 förvaltningschefer, 15 skolledare och 227 lärare

Observationer av totalt 80 möten i 19 arbetslag och 21 ledningsgrupper

Lektionsobservationer av 225 arbetspass under totalt 115 timmar