Det görs nationella satsningar för att öka det moderna träbyggandet i Sverige.Byggande med trä kan kopplas till hållbarhetsbegreppets tre delar: ekologiskt, ekonomisktoch socialt hållbart. Det är vanligen den ekologiska och sociala hållbarhetsaspekten somträbyggande identifieras med.Att bygga en villa är för de flesta människor en stor investering. På husbyggnadsmarknadenfinns många olika väggkonstruktioner att välja mellan. En konstruktion med träreglar ochmineralull är den vanligaste vid nybyggnation. Det finns moderna massivträkonstruktionersom försöker slå sig in på den svenska husbyggnadsmarknaden.I det här examensarbetet jämförs den ekonomiska lönsamheten av fyra olikaväggkonstruktioner för en villa i trä. Väggkonstruktionerna är tre stycken i massivträ och enmed träregelstomme. Konstruktionerna i massivträ är två stycken varianter av isotimber ochen variant med korslimmade träskivor. Isotimber är en ny produkt på marknaden. Byggnationmed korslimmade träskivor är relativt nytt för den svenska marknaden. I Österrike ochTyskland är den mer etablerad. Investeringskostnad och uppvärmningskostnad för ett husmed respektive väggkonstruktion används för beräkning av ett nuvärde i en LCC -kalkyl.Ett test genomfördes för att avgöra om ordningen av material med olikavärmelagringsförmåga i en vägg, gör skillnad på uppvärmningsbehovet. Ändringar har gjortsav materialordning i en utav isotimber konstruktionerna och i den korslimmade massivträkonstruktionen.Resultatet visar att ett hus med träregelvägg i jämförelse med de andra konstruktionerna, ärlönsamt under hela livscykeln. Både investeringskostnaden och uppvärmningskostnaden förträregelväggen är lägst i jämförelsen. Konstruktionen med korslimmade träskivor är efterträregelväggen den bäst lönsamma. Isotimber konstruktionerna har högainvesteringskostnader och de har högre uppvärmningskostnader än ett hus med någon av deföregående väggkonstruktionerna. Därför är de under hela livscykeln ett dyrare alternativ.Testerna av olika ordning av väggmaterialen i de två konstruktionerna, visar att med en högrevärmelagringsförmåga längre in i väggen sjunker uppvärmningsbehovet.