Denna studie undersöker hur Islam framställs i svenska läroböcker i religionskunskap för högstadiet, med särskilt fokus på hur Islam relateras till det svenska samhället och hur framställningen har förändrats från år 1980 till och med år 2023. I uppsatsen används kvalitativ textanalys med innehållsanalytiska inslag. Det innebär inte två separata analyser, utan ett sammanhängande arbetssätt. Den kvalitativa textanalysen används för att tolka hur Islam framställs i läroböckernas språk, urval och betoningar. Innehållsanalysen används för att strukturera materialet genom att dela in texten i teman och kategorier. Analysen utgår från begreppen maximalistiska representationer, levd religion, orientalism och othering.
Resultatet visar att Islam ofta introduceras genom centrala trosföreställningar, religiösa praktiker och viktiga gestalter, till exempel Muhammed, Koranen, bönen, fastan och de fem pelarna. I vissa av läroböckerna framställs Islam främst genom plikt, lydnad och avstånd från Sverige, medan några av de andra läroböckerna tydligare lyfter fram variation, vardagsliv och muslimers kopplingar till Sverige och Europa. Studien visar därför att vissa centrala teman är stabila över tid, men att framställningen av Islam har blivit mer varierad och mer samhällsnära efter en tid.