Denna studie undersöker föreställningar om kristendom och sekularitet i relation till religions-kunskapsämnet i skolan. Det empiriska materialet utgörs av remissvar till Skolverkets förslagtill förändrad kursplan för religionskunskap inför Lgr 11. Materialet analyseras genom en kva-litativ innehållsanalys och resultatet tolkas i relation till teorier om sekularitet, sekularism ochdet post-sekulära samhället.Majoriteten av remissvaren kommer från avsändare med kristen identifikation och uttryckerföreställningar om förändringen som ett sekularistiskt ifrågasättande av kristendomens histo-riska och kulturella betydelse för Sverige. Studien visar att sekularisering av utbildning oftauppfattas som styrd av sekularism vilket bidrar till upplevelser av marginalisering av det reli-giösa i det offentliga rummet.Studien finner likheter med Kittelmann Flensners (2017) beskrivning av sekularistiska,andlighets- och svenskhetsdiskurser. Remissvaren uttrycker att det finns en sekularistisk diskurssom påverkar religionskunskapens innehåll och syfte. Detta kopplas samman med normativavärden som ett tecken för svenskhet som i denna studie, till skillnad från tidigare forskning,framställs komma från kristendomen i stället för det sekulära.Kristendomen beskrivs i remissvaren som ett kulturellt fenomen i likhet med Thurfjell &Willanders (2022) beskrivning av det sekulära post-kristna Sverige. En förståelse för kristen-domens historiska och kulturella påverkan formuleras i remissvaren som grunden för en förstå-else av och möjligheten att ingå i det svenska samhället. Ett erkännande av kristendomens kul-turella påverkan framställs som ett krav för att kunna ingå i en svensk gemenskap.Studien bidrar med förståelse för hur religionskunskapens innehåll och roll förhandlas i ettpost-sekulärt samhälle präglat av ett kristet religiöst arv.