Studien undersöker utvecklingen av svenska skolbad under 1920-talet med fokus på år 1925, en period som tidigare forskning i stor utsträckning förbisett. Syftet är att analysera vilka skolbadsmodeller som etablerades och hur dessa varierade mellan Norrbottens län, Västernorrlands län och Malmöhus län. Undersökningen baseras främst på kvalitativ analys av dagstidningar, som fungerade både som nyhetsförmedlare och som forum för samtidens hygienpolitiska debatt. Materialet kompletteras med dokumentation från Badkongressen 1925 samt statistik från undervisningsrådet Harald Wallin. Resultaten visar ett tydligt skifte från de tidiga skolbadens kar- och duschbad till en stark dominans för bastubad, särskilt på landsbygden där bastun framstod som den mest kostnadseffektiva lösningen. Dagspressen avslöjar samtidigt regionala skillnader, präglade av lokala traditioner.