Denna studie syftar till att undersöka vilken funktion aktuella samhällsfrågor har igymnasielärares undervisning i samhällskunskap. Fokus ligger på hur lärare använder dessafrågor, vilka motiv och kriterier som styr urvalet, och vilka specifika förmågor de strävar efteratt utveckla hos eleverna. Även vilka undervisningsmetoder som tillämpas för att integrerafrågorna i undervisningen har belysts. Studien utgår från ett bildningsteoretiskt perspektivmed stöd i Wolfgang Klafkis didaktiska teori, där begrepp som kategorial bildning,epoktypiska nyckelproblem och didaktisk rekonstruktion används som analytiska verktyg.En kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer har använts, där fyragymnasielärare i samhällskunskap intervjuades genom ett bekvämlighetsurval. Det insamladematerialet bearbetades och analyserades med tematisk analys. Etiska principer kringfrivillighet, anonymitet och konfidentialitet har följts, och studiens kvalitet har diskuteratsutifrån trovärdighet och transparens.Resultaten visar att de intervjuade lärarna ser aktuella samhällsfrågor som centrala ochnödvändiga för att göra undervisningen relevant och engagerande. Frågorna väljs utifrån enkombination av nyhetsflöde, elevintresse och koppling till kursplanen. Lärarna strävar efter attutveckla elevers allmänbildning, kritiskt tänkande, källkritik, perspektivtagande och empati,samt att främja deras demokratiska medborgarskap. Vanliga undervisningsmetoder omfattardiskussioner, analyser, källkritik och övningar i perspektivtagande. Utmaningar identifieras iform av tidsbrist, stoffträngsel, elevers förändrade mediekonsumtion och behovet av en trygglärandemiljö för att hantera känsliga ämnen.Studien bidrar med insikter i hur lärare balanserar krav från styrdokument och elevers behov,samtidigt som Klafkis teoretiska principer konkretiseras i praktiken. Slutsatsen är att arbetetmed aktuella samhällsfrågor är viktig för att skapa relevant och engagerande undervisning ochför att utveckla centrala medborgarförmågor. Samtidigt präglas detta arbete av en ständigdidaktisk balansgång mellan olika krav och utmaningar.