Skogen är en ovärderlig resurs för Sverige och spelar en central roll i både bioekonomin ochlivsmiljön för många arter (Naturvårdsverket, 2024). Trots detta är den biologiska mångfaldeni de svenska skogarna i kritiskt läge (OECD, 2025). Enskilda skogsägare, som förvaltar en stordel av den svenska skogsmarken, utgör en nyckelaktör i arbetet med att bevara biologiskmångfald i skogsmiljön och förhindra fortsatt förlust. Denna studie har undersökt med enenkätundersökning hur kunskap och inställning till biologisk mångfald varierar mellan olikagrupper skogsägare, samt vilka utmaningar som finns för att genomföra åtgärder som frivilligavsättning och formellt skydd. Resultaten visar att samtliga grupper skogsägare generellt haren positiv inställning, men uppskattar sin kunskap om bevarandeåtgärder lägre, samt ett starktmotstånd mot reglering och myndighetsinblandning. Bristande tillit, ineffektiva stödformer,institutionell tröghet och ekonomisk olönsamhet utgör centrala utmaningar för att vidtaskyddsåtgärderna. Med hjälp av Value-Belief-Norm (VBN) teorin och begreppet stigberoendeanalyserades dessa mönster, vilket pekar på behovet av förbättrad dialog, ömsesidig förståelseoch anpassade styrmedel.

The forest is an invaluable resource for Sweden, playing a central role in both the country’sbioeconomy and as a habitat for wide range of species (Naturvårdsverket, 2024). Despite this,biodiversity in the Swedish forests is currently in a critical state and far from reaching nationaland global goal (OECED, 2025). Private forest owners, who manage a large portion ofSweden’s forest land, are key actors in efforts to preserve biodiversity in forest environmentand prevent further loss. This study, based on a survey, explores how knowledge and attitudesvary among different groups of forest owners, as well as the challenges involved inimplementing measures such as voluntary set-asides and formal protection. The results showthat forest owners generally have a positive attitude towards biodiversity, but report lowerperceived knowledge about conservation measures, along with strong resistance to regulationand government involvement. Lack of trust, ineffective support schemes, institutional inertia,and economic unprofitability are identified as central challenges to take conservation action.Using the Value-Belief-Norm (VBN) theory and the concept of path dependency, these patternswere analyzed, which points to the need for improved dialogue, mutual understanding, andmore adaptive governance tools.