Across the globe, valuable and sensitive wetland ecosystems are threatened by the fast encroachment of late-successional plant species. Drainage, nutrient enrichment, the cessation of traditional land use practices, and general urban expansion and exploitation, has often led to a loss of open fen vegetation and an increase in tall herbs and woody encroachment. Effective management strategies are therefore urgently needed to conserve biodiversity in such habitats. This study investigates the impact of mowing on plant richness, diversity, and composition in an urban rich fen located in the Rocksjön Nature Reserve, southern Sweden, with the goal of informing local conservation efforts. 

In total, 26 plots – evenly distributed between mown and unmown areas – were surveyed, and data on vegetation cover, vegetation height, and Ellenberg indicator values recorded. Species richness and diversity were analysed at plot and site levels, while community composition was assessed using PERMANOVA, NMDS ordination, and indicator species analysis. In mown plots, the plot level diversity was greater and the vegetation shorter compared to unmown ones. However, site level diversity was greater in unmown plots. For woody plant species, the trend was reversed, with lower plot- but higher site level diversity in unmown areas. Plant community composition differed significantly between treatments (PERMANOVA, p < 0.001, R² ≈ 27–28 %), with a clear separation in NMDS space. There were several strong indicator species identified for each management type, including Menyanthes trifoliata, Eriophorum gracile and Carex ssp associated with mown conditions (IndVal ≥ 0.82, p < 0.05). Unmown plots were dominated by Phragmites australis (IndVal = 0.899, p < 0.05), and for woody species Salix cinerea and Betula pubescens, were characteristic in the unmown treatment (IndVal > 0.92, p < 0.05). Diversity patterns varied with spatial scale, highlighting the importance of scale-sensitive approaches in ecological monitoring. 

Overall, the results suggest that mowing plays a key role in maintaining species diversity and limiting woody succession. It supports the continued use of mowing as a management strategy for preserving ecological values of the rich fen flora in the Rocksjön Nature Reserve.

Värdefulla och känsliga våtmarker världen över hotas idag av snabb succession och påfrestningar från högväxta arter. Dikning, övergödning, upphörandet av traditionell markanvändning samt allmän urban expansion och exploatering har ofta resulterat i en förlust av öppen rikkärrsvegetation och en ökning av vedartad växtlighet. Det råder därmed ett behov av effektiva förvaltningsstrategier för att bevara biologisk mångfald i dessa livsmiljöer. Den här studien undersöker hur slåtter påverkar florans artrikedom, mångfald och artsammansättning i ett urbant rikkärr beläget i Rocksjöns naturreservat i södra Sverige, med syftet att stödja lokala förvaltningsstrategier. 

Totalt inventerades 26 rutor jämnt fördelade mellan ett slåttat och ett icke-slåttat område. Under inventeringen noterades växttäcke, växthöjd och Ellenbergs indikatorvärden. Artrikedom och mångfald analyserades både på plot- och områdesnivå, varpå artsammansättningen bedömdes med hjälp av PERMANOVA, NMDS-ordination och analys av indikatorarter (ISA). För de slåttade rutorna var diversiteten på plotnivå högre och vegetationen lägre jämfört med i icke-slåttade rutor. Däremot var diversiteten på områdesnivå högre i det icke-slåttade området jämfört med det slåttade. För vedartade växter var trenden omvänd, så slåttade områden hade lägre diversitet på plotnivå och högre på områdesnivå jämfört med icke-slåttade. Växtsamhällenas artsammansättning skilde sig signifikant mellan skötseltyperna (PERMANOVA, p < 0,001, R² ≈ 27–28 %), med en tydlig separation i den ordinationsbaserade uppdelningen (NMDS). Flera starka indikatorarter identifierades för respektive skötseltyp, inklusive Menyanthes trifoliata, Eriophorum gracile och Carex ssp som var förknippade med slåttade förhållanden (IndVal ≥ 0,82, p < 0,05). De icke-slåttade rutorna dominerades av Phragmites australis (IndVal = 0,899, p < 0,05), och av vedartade växter var Salix cinerea och Betula pubescens karakteristiska för icke-slåttade rutor (IndVal > 0,92, p < 0,05). Mönster i diversitet varierade med rumslig skala, vilket understryker betydelsen av skalmedvetna metoder i övervakning och uppföljning inom ekologiska studier. 

Sammantaget tyder resultaten på att slåtter spelar en viktig roll i att upprätthålla artrikedom och begränsa successionen av vedartad växtlighet. Studien stöder fortsatt användning av slåtter som en förvaltningsstrategi för att bevara rikkärrets ekologiska värden i Rocksjöns naturreservat.