Bakgrund: Alltfler unga lider av psykisk ohälsa. Det finns ett ömsesidigt samband mellan lärande och hälsa där god hälsa ger bättre förutsättningar att lyckas i skolan och tvärtom. Skolan anses vara en viktig arena i det hälsofrämjande arbetet med barn och unga och lärare har ett stort ansvar för eleverna. Det finns dock inga tydliga riktlinjer för vilket ansvar och roll lärare har i arbetet med elevers psykiska ohälsa.

Syfte: Studien ämnar undersöka gymnasiepersonalens upplevelser av lärarrollen och hur långt den sträcker sig i arbetet när det handlar om elevers psykiska ohälsa.

Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes för att fånga hur lärare ser på sin roll. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla in material från åtta personer från olika delar av gymnasieskolans verksamhet. Ett avsiktligt urval användes för att få en bredd. Intervjuerna spelades in och transkriberades därefter ordagrant för att sedan analyseras med kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Lärare möter många elever med psykisk ohälsa och stora förväntningar från både omgivningen och professioner inom skolan. Många lärare anser sig ha en viktig roll och den sträcker sig många gånger långt över lärares uppdrag. Men där finns skillnader i huruvida lärare anser sig ha ett ansvar eller ej. De anser sig sakna resurser som personal, tid och kunskap men några känner trygghet i sin roll. 

Slutsats: Den otydliga roll som framkommer kan tillsammans med mötet med elevers psykiska ohälsa leda till en sämre arbetsmiljö och ohälsa hos lärarna. Utredningen SOU 2025:26 med syfte att bland annat reglera lärares uppdrag kan vara positiv genom mer tydliga ramar men riskerna den kan medföra bör ses över noga för att inte medföra ökad ohälsa hos elever och lärare.

Background: The number of adolescents suffering from mental illness has increased, and there is a mutual connection between schooling and health. Which implies that good health increases the possibilities of succeeding in school as well as the opposite. School is seen as an important area when working with health promotion and teachers have an important role and a vast responsibility towards children and adolescents. However, there are no guidelines regarding the limitations of a teacher’s role when working towards students with mental illness. 

Aim: This report aims to investigate the experiences of upper secondary school personal in their roles as teachers, and how far their role as a teacher range regarding students’ mental illness.    

Method: Qualitative method with an inductive approach was used to acquire a perspective on the teachers’ role. To gather information, semi-structured interviews have been used. The interviews were recorded and transcribed verbatim and thereafter analyzed through qualitative content analysis.

Result: In their profession teachers meet high expectations from both their surroundings and different professions within the school’s operation, when it comes to students and their mental health. Teachers find themselves filling an important role in work with mental illness, which stretches beyond their obligation. However, there are variations in what extent different teachers regard themselves as having a responsibility for students’ mental health. Some teachers find themselves lacking the resources needed, for example personal, time and knowledge regarding the subject, but some still find themselves comfortable in their role.

Conclusion: The vague role that appears, can together with students’ mental illness, result in a deteriorating work environment and health issues among teachers. The investigation SOU 2025:26, with the purpose of regulating teachers’ mission, can be positive by implementing clearer lines, but needs to be valuated to minimize the risk of mental illness among students and teachers.