This didactic essay investigates how 11-year-old children reflect on reading of fiction. Louise M. Rosenblatt and other researchers on children’s reading form the starting point of this research and the main questions in the essay are: Why do children read? What is the role of teachers and other adults regarding children’s reading? Do children read with more focus on aesthetic or analytical factors?

In order to learn about children’s reflections on reading, research in the form of interviews is conducted. Three 11-year old subjects are interviewed and the chosen interview method is an open interview since it’s important to learn about genuine reflections.

The results of the interviews are discussed and the conclusions in the essay verify what is said in the presented theory and research: it makes a difference for children how and whether or not the books they have read are being focused upon in school or in the spare time, children focus more on the aesthetic than the analytical aspects of reading even if it’s possible for them to do more analytic reading with the guidance of grown-ups and the biggest reason for children’s reading is entertainment or enjoyment.

Keywords: reader-response theory, children, literature discussions, teachers, parents, engaged grown-ups, reading for the plot, analytic reading, entertainment, reading habits.

Denna litteraturdidaktiska uppsats undersöker hur elvaåringar tänker och reflekterar kring läsning av skönlitteratur. Med Louise M. Rosenblatts teorier samt annan litteraturdidaktisk forskning som grund undersöks barns läsning med fokus på följande frågeställningar: barns legitimering av läsning, lärares och andra vuxnas roll när det gäller barns läsning samt i vilken utsträckning det är känsla eller analys som står i fokus när elvaåringar läser.

För att nå barns reflektioner utförs ett forskningsarbete. Tre elvaåriga informanter intervjuas. Fokus ligger på att nå informanternas genuina tankar och reflektioner när det gäller läsning, och därför används den riktade öppna intervjun som metod.

Intervjusvaren diskuteras och mina slutsatser bekräftar långt det som konstateras i teori- och forskningsavsnittet: hur man jobbar eller inte jobbar med lästa böcker i skol- eller fritidssammanhang spelar stor roll för barn, barn fokuserar mest på det estetiska eller känslomässiga trots att de ändå med vuxenstöd har kapacitet att läsa mer analytiskt och den största orsaken till att barn läser är underhållningen och njutningen.