Syftet med studien var att undersöka hur logopeder som arbetar som specialpedagoger konkretiserar och formar sitt uppdrag. Vidare undersöktes hur gränsdragningen mellan logoped- och specialpedagogprofessionen påverkar deras arbete och samverkan med andra skolprofessioner. Som teoretiskt ramverk för utformningen av resultatanalysen användes ett professionsteoretiskt perspektiv. Studien hade en kvalitativ ansats och empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex logopeder som arbetar som specialpedagoger. Den insamlade empirin transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys.

Resultatet visade att logopeder som arbetar som specialpedagoger i huvudsak utför arbetsuppgifter som traditionellt tillhör specialpedagogens roll, men även uppgifter som ligger nära logopedens traditionella kompetensområde. Det framkom också att informanternas logopediska kompetens integrerades i det specialpedagogiska uppdraget. Vidare visade resultatet att samverkan med andra skolprofessioner beskrevs som en värdefull del av informanternas arbete, men att det ibland uppstod svårigheter i samarbetet med lärare och elevassistenter, något som kunde härledas till bristen på ett gemensamt språk.

Sammanfattningsvis visar resultatet att logopeder som arbetar som specialpedagoger breddar sitt kompetensområde och delvis övertar jurisdiktion från den specialpedagogiska professionen. För att det specialpedagogiska arbetet ska gynna alla elever krävs en tydligare definiering av hur olika professionella kompetenser kan samverka och komplettera varandra, snarare än ersätta varandra. I detta sammanhang framträder också ett behov av en mer tydlig reglering av det specialpedagogiska uppdraget.