In 2022, the generative AI tool ChatGPT was released and properly actualised the role of AI ineducation worldwide. The notion that teachers need to learn about AI and how to use AI - that theyneed to be AI ready - is emerging. Previous research shows that teachers’ utilisation of and attitudestoward AI vary; for example, in Sweden, teachers use AI to a limited extent, but in other countries,EFL teachers have been found to use AI more frequently and hold positive views toward AI. The aimsof the present study were to investigate the utilisation of and attitudes toward generative AI amongupper secondary teachers of English in Sweden on the one hand, and their perceived AI readiness onthe other. A pragmatic quantitative approach was adopted using a questionnaire. The findings showedthat the teachers mainly use generative AI for learning and teaching, and less so for assessment andadministration, but that they consider themselves overall AI ready. Moreover, the teachers reportedboth benefits and disadvantages with generative AI. The main conclusions are that upper secondaryEnglish teachers appear to be deliberate in their generative AI use, that teachers should be closelyinvolved in the implementation of AI in the education system, and that clear subject-specific policyand guidelines are needed to direct teachers in different areas of use, especially where they are lesscertain.Keywords: AI, generative AI, AI in education, language education, EFL, teacher attitudesSammanfattning på svenskaAI-verktyget ChatGPT släpptes 2022 och aktualiserade AIs roll i utbildning världen över.Uppfattningen att lärare behöver lära sig om AI och hur man använder AI – att de behöver vara AI-beredda – har vuxit fram. Tidigare forskning visar att lärares användning av och attityder till AIvarierar; i Sverige, exempelvis, använder lärare AI i begränsad utsträckning, men i andra länder harlärare i engelska som andraspråk visat sig använda AI mer frekvent och ha en positivare inställningtill AI. Syftet med den här studien var att undersöka användning av och attityder till generativ AI blandgymnasieengelsklärare i Sverige å ena sidan, och deras uppskattade AI-beredskap å andra sidan. Ettpragmatiskt tillvägagångssätt användes med en digital enkät som instrument. Resultatet visade attlärarna i huvudsak använder generativ AI för undervisning och lärande, och i mindre utsträckning förbedömning och administration, men att de över lag anser de sig vara AI-redo. Vidare rapporteradelärarna både fördelar och nackdelar med generativ AI. De huvudsakliga slutsatserna är att