This essay examines what the research says on how to promote a desire of reading literature and whether teacher’s manuals correspond to the research’s conclusions on how a desire of reading can be promoted. The essay is based on six books that are teacher’s manuals with the aim of promoting a desire of reading, especially in the school world. This study is based on a multi-method research, which means that qualitative and quantitative methods are combined. I essentially conducted a qualitative method to discover different themes in the manuals. I also combine my qualitative research with some quantitative data where I examine the extent to which different strategies are covered in each manual.

In summary, the essay shows that the strategies "reading aloud", "conversation" and "choosing a text" are the most common in teacher’s manuals. The next most mentioned strategy is "reading log", which is mentioned in five teacher’s manuals. "Raising the status of reading" is mentioned in four of the manuals. The ones that are mentioned the least are "reading environment", "clarify the purpose of reading", "create joint reading projects at school" and creating a digilog classroom. It is clear that the manuals take into account what the students do in their free time to incorporate it into the school in terms of the social media and blogs they visit, the games they play, the videos and films they watch, etc. Despite the fact that “the reading environment” and “making the purpose of reading clear” are strategies highlighted by research, they are mentioned in a minority of the manuals. The desire of reading needs to be worked on regardless of the students age, because it is clear that the interest in reading decreases the older the students get. Creating a digital classroom is highlighted by newer teacher’s manuals.

Keywords: Enjoyment of reading, Teacher’s manuals, Literature, Swedish, Qualitative content analysis, Quantitative method, Digitization.

Denna uppsats studerar vad forskningen säger om hur läslust för litteratur kan främjas samt om lärarhandledningar motsvarar forskningens slutsatser om hur läslust kan främjas. Urvalet som min undersökning grundar sig på är sex böcker som jag benämner i studien som ”lärarhandledningar” med syftet att främja läslust framförallt inom skolvärlden. Denna studie bygger på en flermetodsforskning vilket innebär att det kombineras kvalitativa och kvantitativa metoder. Jag genomför i huvudsak en kvalitativ innehållsanalys för att upptäcka de teman som inbegrips. Jag kombinerar också min kvalitativa undersökning med vissa kvantitativa data där jag undersöker i hur stor utsträckning olika strategier behandlas i respektive lärarhandledning.

Sammanfattningsvis visar studien att strategierna ”högläsning”, ”samtal” och ”val av text” är de vanligaste i lärarhandledningarna. Nästa strategi som nämns mest är ”läslogg” som nämns i fem lärarhandledningar. ”Höja läsningens status” nämns i fyra av lärarhandledningarna. De som nämns minst är ”läsmiljö”, ”tydliggöra syftet med att läsa”, ”skapa gemensamma läsprojekt på skolan” och att skapa ett digilogt klassrum. Det är tydligt att lärarhandledningarna beaktar mer vad eleverna gör på fritiden för att inkorporera det i skolan vad gäller de sociala medier och bloggar de besöker, de spel som de spelar, videos och filmer som de ser på. Trots att läsmiljön och att tydliggöra syftet med att läsa är strategier som forskning lyfter, så nämns dessa i en minoritet av lärarhandledningarna. Läslust behöver jobbas med dels oavsett vilken ålder det rör sig om, och dels ju äldre man blir eftersom det är tydligt att läslusten avtar ju äldre eleverna blir. Att skapa ett digilogt klassrum lyfts av nyare lärarhandledningar.

Nyckelord: Läslust, Lärarhandledningar, Litteratur, Svenska, Kvalitativ innehållsanalys, Kvantitativ metod, Digitalisering.