Denna studie syftar till att undersöka representationer av kön och jämställdhet mellan män och kvinnor i gymnasieläromedel i svenska. Urvalet har begränsats till kapitlen om retorik, muntlig framställning och argumentation, och studien jämför material från 1980-talet och nutid. Metoden innefattar såväl text som bildmaterial och är huvudsakligen kvalitativ men med en kvantitativ aspekt. Tre läromedel från 1980-talet jämförs med tre läromedel från sent 2010-tal och 2020-tal, samt ställs i relation till aktuella läroplaners skrivelser om jämställdhet.

I samtliga läromedel identifieras män oftare med namn och roll, medan kvinnor oftare är anonyma. Undersökningen visar också att främst 1980-talets läromedel, men även nutida läromedel, reproducerar idéer om traditionella könsroller och sterotyper såsom mannen som slagkraftig politiker eller retoriker och kvinnan som mamma eller utseendefixerad tonåring. I majoriteten av det undersökta materialet är förekomsten av män kvantitativt större än av kvinnor. En jämförelse mellan läromedel från 1980-talet och nutid visar att språket har blivit mer omarkerat och neutralt, men fortfarande upprätthålls genuskontraktets manliga och kvinnliga sfärer i två av de tre undersökta moderna läromedlen.

Studien visar att kvinnor anonymiseras i läromedlen i större utsträckning än män och att traditionella könsroller och stereotyper medvetet eller omedvetet reproduceras. Varken de undersökta 1980-talsläromedlen eller de undersökta nutida läromedlen uppfyller fullt ut aktuella läroplaners skrivelser om skolans arbete för jämställdhet mellan könen.

Nyckelord: retorik, argumentation, talekonst, genus,kön, jämställdhet, representation, symbolisk utplåning, framing, gymnasiet, läromedelsanalys, innehållsanalys, semiotisk bildanalysis.

This study aims to investigate representations of gender and equality between men and women in upper secondary school Swedish textbooks. The selection has been limited to the chapters on rhetoric, oral presentation and argumentation, and the study compares material from the 1980s and the present. The method includes both text and images and is mainly qualitative but with a quantitative aspect. Three textbooks from the 1980s are compared with three textbooks from the late 2010s and 2020s, and are set in relation to their curriculum’s set expectations on gender equality.

In all the surveyed textbooks, men are more often identified with their name and role whereas women are more often anonymous. The study also shows that mainly 1980s textbooks, but also contemporary textbooks, reproduce ideas about traditional gender roles and stereotypes such as the man as a powerful politician or public speaker and the woman as a mother or a shallow teenager. In the majority of the material examined, the prevalence of men is quantitatively greater than that of women. A comparison between teaching materials from the 1980s and today shows that the language has become more unmarked and neutral. However, the male and female spheres of the gender contract are still maintained in two of the three modern textbooks examined.

The study shows that women to a greater extent than men are anonymised in teaching materials, and that traditional gender roles and stereotypes are consciously or unconsciously reproduced. Neither the 1980s textbooks nor the modern ones to a full extent fulfill their curriculum’s instructions on the school’s role in working toward gender equality.

Keywords: rhetoric, public speaking, gender, gender equality, representation, symbolic annihilation, framing, senior high school, upper secondary school in Sweden, textbook analysis, content analysis, semiotic analysis.