This work examines how teachers can work with environmental issues in language teaching through ecopoetry. The students work with the Sami epic poem Aednan (2018) which sheds light on Sweden's postcolonial history towards the Sami and the conflicts regarding resources in Sápmi. The Swedish government is currently working on a commission with the task of informing, among other things, how Sweden's assimilation policy towards the Sami has taken place (Kulturdepartementet, (2021). At the same time, the extraction of resources from Sápmi continues, where both the government and individual companies believe that, for example, hydropower is needed to be able to produce sustainable energy.

In the study, the students work with a method for critical reading designed by Naiditch (2010). This means that they discuss how to relate to the debate on sustainable development relative to the Sami rights. The questions that the students examine are the relationship the characters in the poem have to nature and then reflect on what role they themselves and their society have. Students discuss both in focus groups and submit an individual assignment. The result shows that the poems deepen the student’s conversations and that they believe that they can understand the characters' feelings towards nature where they can compare it with their own image. Through poetry and the questions that are asked of it, the students practice to varigate their image of nature and their own role in it, in relation to today's environmental issues.

Keywords: Swedish topic, postcolonialism , environmental issues , critical reading , ecocritic, ec opoetry, high school students.

I detta arbete undersöks hur man som lärare kan arbeta med miljöfrågor i svenskundervisningen genom ekopoesi. Eleverna arbetar med det samiska dikteposet Aednan (2018) av Linnea Axelsson. Verket belyser Sveriges postkoloniala historia gentemot samerna och konflikterna kring resurserna i Sápmi. Den svenska regeringen arbetar just nu med en sanningskommission med uppdrag att bland annat bredda kunskapen om hur Sveriges assimileringspolitik gentemot samerna har gått till ,samtidigt som utvinningen av resurser från Sápmi fortsätter (Kulturdepartementen, 2021). Både staten och enskilda företag anser att det behövs vattenkraft och mineraler för att kunna producera hållbar energi (Vattenfall u.å., Svemin, 2022).

I studien arbetar eleverna med en metod för kritisk läsningav skönlitteratur designad av Naiditch (2010). Detta innebär att de i slutet av arbetet med texterna får föreslå handlingsalternativ för hur vi bör förhålla oss till hållbar utveckling i förhållande till samernas rättigheter. Eleverna undersöker vilken relation karaktärerna i dikten har till naturen och reflekterar sedan över vilken roll de själva och samhället har. De diskuterar både i fokusgrupper och lämnar in en individuell skriftlig uppgift. Resultatet visar att eleverna ser en skillnad i hur karaktärerna i dikterna uppfattar naturen jämfört med hur de själva ser på den. De ger exempel från dikterna och analyserar karaktärernas känslor. När de slutligen diskuterar debatten mellan hållbar utveckling och samernas rättigheter nyanserar de sina svar utifrån de känslor som de identifierat i dikterna. De är också tydligt att eleverna behöver stöd i form av frågor, återkoppling och samtal för att fördjupa sina analyser. Genom poesin och de frågor som ställs till den övar eleverna på att variera sin bild av naturen och sin egen roll i den i förhållande till dagens miljöfrågor.

Nyckelord: Svenskämnet, postkolonialism, miljöfrågor, kritisk läsning, ekokritik, ekopoesi, gymnasieelever.