In conjunction with the publication of the international study PIRLS 2021 on 16 May 2023, it emerged that the results for the Swedish students in year 4 had shown a decline since the last survey (Fredriksson & Stenman, 2023, p. 6). The result for PIRLS 2021 became an important starting point for many different perspectives in media debates about reading in 2023.

The purpose of the essay was to investigate and illustrate media debates' ideas and attitudes about students' reading during the reading debate 2023. The purpose was answered with the help of the questions: What differences and similarities can be discerned in the various media debates based on what is written, how it is written and why it is written in such an approach? What can the media debates as source material tell us about different ideas about students' reading? What do the media debaters consider to be the underlying problem regarding students' reading? What solutions do the media debaters think exist to the problem of students' reading?

The main result showed that there were some similarities and differences in the different debates in the different categories: subject-oriented newspapers, regional and local newspapers and national newspapers. Several of the debaters had different perspectives, where they wanted to create their story of the perceived crisis around what was the problem, the consequence, the cause and the problem solution. The debaters used the threat image of the crisis to create their own narratives with who were victims, perpetrators, heroes, and their thoughts on renewal. The content of the debates varied depending on who the debaters were or who the intended recipients were. The debaters used the language and references to clarify or regulate different perspectives, arguments or to illustrate their idea of children's and young people's reading. The result showed that the debaters did not ask or were interested in anyone else's side or perspective. The crisis discourse excluded other opinions and perspectives, which regulates what can be said and how the statement can take place. By using the reading crisis and giving it the function of a kind of established knowledge, the discourse and debate creates a problem, which functions as a tool to establish and exercise power.

Keywords: PIRLS, discourse analysis, crisis discourse, crisis rhetoric, reading crisis, reading habits, reading ability, debate.

I samband med att den internationella studien PIRLS 2021 publicerades den 16 maj 2023 framkom det att resultatet för de svenska eleverna i årkurs 4 hade påvisat en nedgång sedan den senaste undersökningen (Fredriksson & Stenman, 2023, s. 6). Resultatet för PIRLS 2021 blev en betydelsefull startpunkt för många olika perspektiv i mediedebatter om läsning under 2023.

Syftet med uppsatsarbetet var att undersöka och åskådliggöra mediedebatters föreställningar och attityder om elevers läsning under läsdebatten 2023. Syftet besvarades med hjälp av frågeställningarna: Vilka skillnader och likheter går det att urskilja i de olika mediedebatterna utifrån vad som skrivs, hur det skrivs och varför det skrivs på ett sådant tillvägagångssätt? Vad kan mediedebatterna som källmaterial berätta om olika föreställningar om elevers läsning? Vad anser mediedebattörerna vara det bakomliggande problemet kring elevers läsning? Vilka lösningar anser mediedebattörena finns på problemet kring elevers läsning?

Huvudresultatet visade att det fanns vissa likheter och skillnader i de olika debatterna i de olika kategorierna: ämnesinriktade tidningar, regionala och lokala tidningar och nationella tidningar. Flera av debattörerna hade olika perspektiv, där de ville skapa sin berättelse av den upplevda krisen kring vad som var problemet, konsekvensen, orsaken och problemlösningen. Debattörerna använde hotbilden av krisen för att skapa egna berättelser med vilka som var offer, förövare, hjältar och sina tankar om förnyelse. Debatternas innehåll varierade beroende på vem eller vilka som var debattörerna eller vilka de tänkta mottagarna var. Debattörerna använde språket och referenser för att förtydliga eller reglera olika perspektiv, argument eller för att illustrera sin föreställning om barns och ungdomars läsning. Resultatet visade att debattörerna inte tillfrågade eller var intresserade av någon annans sida eller perspektiv. Krisdiskursen uteslöt andra åsikter och perspektiv, vilket reglerar vad som kan yttras och hur yttrandet kan ske. Genom att använda läskrisen och ge den funktionen som en slags etablerad kunskap skapar diskursen och debatten ett problem, vilket fungerar som ett redskap för att etablera och utöva makt.

Nyckelord: PIRLS, diskursanalys, krisdiskurs, krisretorik, läskris, läsvanor, läsförmåga, debatt.