Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att analysera hur ‘det kusliga’ gestaltar sig i MarieHermansons roman Mannen under trappan (2005). Undersökningens primära teoretiska utgångspunkt har varit ‘det kusliga’ där delar av den ursprungliga freudianska begreppsapparaten och Freuds egna definitioner inkluderats, men där modernare definitioner från Anneleen Masschelein (2011) också fått stort utrymme. Dubbelgångarmotivet, alienation och pure fantastic är de infallsvinklar som genomsyrat analysen och som också varit öppningen för övriga teoretiska utgångspunkter. Fantastiska och gotiska utgångspunkter har tillsammans bidragit med att lyfta fram på vilka sätt ‘det kusliga’ framkommer i romanen och har därför varit en förutsättning för att genomföra analysen. Eftersom ‘det kusliga’ framträder på många olika sätt har jag varit tvungen att zooma in på tre olika perspektiv för att reda ut uppsatsens syfte. Detta har gjorts genom att dela in uppsatsen i tre specifika frågeställningar. Hur gestaltas mötena mellan protagonisten Fredrik och mannen under trappan? På vilka sätt påverkar Fredriks bakgrund och hans nuvarande relationer ‘det kusliga’? Vilka tvetydigheter finns det kring händelsernas omständigheter? I resultatet resonerar jag kring på vilka sätt de tre frågeställningarna samverkar med varandra och kommer fram till tre huvudsakliga faktorer. De två första faktorerna är att figuren mannen under trappan kan kopplas till dubbelgångarmotivet, och att upphovet till det kan betraktas som en alienation. Samtidigt pågår en ständig konflikt mellan verklighet och fantasi där jag ifrågsätter mannen under trappans existens och kommer fram till att det inte finns något entydigt svar och argumenterar således för att verket kan betraktas som pure fantastic.