År 1962 togs beslutet om den nioåriga grundskolan. Uppfattningarna om hur reformeringen av skolväsendet skulle påverka lärarnas arbetsförhållanden skilde sig åt. Kort därefter, i april 1964, tillsatte således Kungl. Maj:t, efter samråd med lärarnas fackliga organisationer och som resultat av förhandlingarna gällande grundskolans genomförande, en utredning rörande lärares arbetsförhållanden (ULA). Utredningen hade till uppgift att dels kartlägga lärarnas hela arbetssituation, vilket gjordes genom att bland annat utreda lärarnas arbetstid under ett år och fördelning på olika aktiviteter, dels att kunna föreslå rationaliseringsinsatser gällande lärarnas arbete. Utredningen av dåvarande gymnasier och realskolor gjordes läsåret 1965/66 och utredningen för grundskolans lärare 1968/69. Resultaten av utredningarna är redovisade i betänkandena SOU 1971:53–55.Enligt utredarna fanns inte lärarnas arbetsuppgifter i den nya grundskolan tillräckligt tydligt beskrivet, vilket medförde att de själva preciserade vad som skulle innefattas i begreppet lärararbete. Det var Statistiska centralbyråns utredningsinstitut som samlade in uppgifterna och lärare fyllde i särskilt utarbetade formulär, även intervjuer och fältstudier gjordes. Material från SCB:s utredningsinstitut finns på Riksarkivet och är tänkt att användas för att dels undersöka hur utredarna definierade lärararbete, dels hur lärarna uppfattade sin arbetssituation i den nyinrättade grundskolan.En hel del forskning om lärares arbetsförhållanden rör stress, vad som motiverar lärare, genusstrukturer och liknande men också hur kommunaliseringen och marknadiseringen av skolan påverkar arbetsförhållanden.1 Vi vet mindre om lärarnas arbetsförhållanden i den nyinrättade grundskolan. Det finns flera delar i ovan nämnda material som är av intresse. Exempelvis gjordes en kartläggning av det lärararbete som genomfördes under ferierna. Kan kartläggningen möjligen säga något om ”lärares långa sommarlov” som använts som argument i nutida debatter gällande lärares arbetsförhållanden?2 Vidare kan lärares rangordning och skattning av arbetsmoment säga något om vilka arbetsuppgifter lärarna hade, och förväntades ha, vilka arbetsuppgifter som upptog uppfattades ta mer eller mindre tid samt att inskickat material från lärare kan ge kännedom om lärarnas föreställningar om lärarjobbet, då grunden lades för dagens grundskola.Denna presentation är en början på ett tänkt projekt där lärare (och framöver rimligen lärarutbildning) är i fokus. Jag önskar synpunkter på de idéer som kommer presenteras likväl som förslag på relevanta frågeställningar.