I takt med att samhället ändras med tiden så ändras också forskningen och dess resultat. Det är därför av relevans att undersöka hur ett ämne som sexolekt i politiska sammanhang ser ut idag för att kunna avgöra om tidigare forskning fortfarande är väsentlig och hänger med i samtiden. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida det går att hitta liknande mönster som iakttagits i tidigare forskning som behandlar ämnet sexolekt i politiska sammanhang. Mer exakt undersöks och kontrasteras den språkliga och retoriska skillnaden mellan de tal som hölls av Socialdemokraternas partiledare och Moderaternas partiledare under Almedalsveckan 2022. För att jämföra Anderssons och Kristersson tal användes en språklig (kvantitativ) och retorisk (kvalitativ) analys för att undersöka huruvida talarnas verbala kommunikation skiljer sig åt.

Resultaten visar att Anderssons tal uttryckte samhörighet mest. I Anderssons tal var pronomen som syftade på samhörighet 4,3 % i relation till den resterande ordmängden, och i Kristerssons tal var pronomen som syftade på samhörighet endast 2 % i relation till den resterande ordmängden. Retoriskt sett användes fler känsloargument (pathos) i Anderssons tal där talaren också uttryckte samhörighet till och med det svenska folket. Kristerssons tal å andra sidan hade en mer direkt samtalsstil och la fokus på att tala till publiken genom förnuft (logos) genom att presentera fakta med siffervärden och genom att förse lösningar på problem. Anderssons tal innehöll dock fler anspelningar på auktoritet än Kristerssons tal, där Andersson hade fyra anspelningar och Kristersson två. Angående argument som använde personliga erfarenheter så använde talarna lika många, nämligen tre vardera. Det kan också konstateras att Kristerssons tal är mer språkligt aggressivt än Andersson och innehar fler personangrepp.