Uppsatsen är en läsning av Susanna Alakoskis roman Bomullsängeln (2019). Romanen är första delen i en planerad serie om fyra generationer arbetarkvinnor. Romanen skildrar kvinnornas liv och förutsättningar i första halvan av 1900-talets Finland. Handlingen utspelar sig främst i Vasa och bomullsfabriken. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en samtida arbetarroman, författad av en kvinna, beskriver arbetarkvinnornas liv och förutsättningar.

Syftet är även att undersöka hur författaren skriver om kvinnliga arbetare och kroppsarbete ur ett intersektionellt perspektiv. För att närma mig arbetarlitteraturen använder jag mig av Lars Furulands definition av arbetarlitteratur. Mitt teoretiska perspektiv är intersektionalitet, så som det förklaras av Paulina de los Reyes och Diana Mulinari.

Resultatet visar att det intersektionella perspektivet kan används för att visa hur olika maktstrukturer påverkar och formar karaktärernas förutsättningar. Karaktärernas sociala klass, kön och etnicitet bidrar till att styra och begränsa kvinnornas liv.

Nyckelord: arbetarlitteratur, kvinnor, social klass, etnicitet, intersektionalitet.