Uppsatsen fokuserar på gymnasielevers läsvanor och kunskaper kring tre vanliga skriftspråksregler. Syftet med uppsatsen är att söka svar på om det finns något samband mellan elevernas läsvanor och hur väl de behärskar dessa skriftspråksregler. Uppsatsen har dessutom för avsikt att försöka belysa detta samband ur ett kognitivt perspektiv. För att söka svar på detta har totalt 118 gymnasielever i årskurs 1-3 deltagit i en enkätundersökning. Enkäten består dels av ett lucktest vilket fokuserar på de tre skriftspråksreglerna: före/innan, de/dem och var/vart och innehåller 14 luckor som skall fyllas i, samt en del med frågor angående elevernas läsvanor i skolan respektive på fritiden. Enkätundersökningen erbjuder till störst del kvantitativ data men har också inslag av mer kvalitativ karaktär.

Resultatet från enkätundersökningens lucktest visar att eleverna på gruppnivå har en felprocent på 23,3% för de tre skriftspråksreglerna. Däremot skiljer sig resultatet på individnivå där bland annat18 elever inte har några fel alls medan 3 elever har 8 respektive 9 fel. Dessutom skiljer sig också resultatet åt mellan de tre skriftspråksreglerna där eleverna presterar bäst gällande de/dem och sämst gällande var/vart. Vidare visar resultatet att det verkar finnas ett samband mellan elevernas läsvanor och hur de presterar på lucktestet. De elever som läser mer har i regel färre fel och således verkar läsning ha en positiv effekt på språkriktighet. Resultatet gällande läsning i skolan kan i ett t-testdock inte kan förklaras som signifikant då P-värdet är 0.1154 och därmed för högt. Resultatet för läsning på fritiden i ett t-test kan däremot förklaras som signifikant med ett P-värde på 0.0078. Att detta skiljer sig så pass mycket åt tyder på att undersökningsmaterialet är för begränsat och att slumpen i stor utsträckning blir den avgörande faktorn.

Men trots detta visar resultatet på att det finns tydliga indikationer på ett samband mellan läsvanaoch språkriktighet.