Freshwater ecosystems are among the most threatened habitats on Earth. In rivers, the construction of dams causes habitat fragmentation and habitat loss, which threaten freshwater fish species. In recent decades, fish passage solutions like nature-like fishways have been constructed to help mitigate some adverse effects. In order to advance the idea of constructing a nature-like fishway that emphasizes the potential for habitat function and rehabilitation, a more varied version of such a fishway, referred to as the "biocanal", was constructed at the Eldforsen hydroelectric powerplant in Sweden. The biocanal was fitted with four different habitats; riffles, braided, floodplains, and pools, where each habitat type is replicated three times in the biocanal. This study aimed to investigate the fish colonization and biodiversity of the biocanal and its habitats between the years 2010-2023. This was done by calculating species richness (number of species) and Shannon-Wiener diversity based on electrofishing data. Additionally, a comparison of habitat characteristics (substrate, structural heterogeneity, and number of shelters) between the riffle and braided habitats was conducted, taking into account their potential effect on species richness and diversity. A total of 2606 fish individuals have been caught by electrofishing, belonging to 11 different species. The installed fish counter registered an additional 10645 individuals, and four additional species. Species richness did not increase significantly over time in any of the habitats or the biocanal, rather, it was relatively constant over the study period. Shannon-Wiener diversity was observed to increase in the biocanal and for the braided habitats over time. The habitat types did not exhibit significant differences in terms of number of species or diversity. However, when considering all habitats collectively, the total species richness within the biocanal was higher than for any specific habitat. The results indicate that nature-like fishways have the potential to contribute to biodiversity recovery by creating habitat and improving connectivity, especially for species not often accounted for with conventional fishways. Long-term studies like this of boreal fish biodiversity are scarce. Thus, the biocanal study provided a unique demonstration of fish community colonization and composition, as well as serving as a functional mitigation measure. Future studies can further help to improve this gap in literature.

Sötvattensekosystem är bland de mest hotade habitaten på jorden. Dammar orsakar både habitatfragmentering och förlust av habitat i älvar, vilket hotar sötvattensfiskar. Under de senaste decennierna har fiskpassagelösningar som naturlika fiskvägar anlagts för att mildra dessa negativa effekter. För att främja idén om att konstruera en naturlik fiskväg som betonar potentialen för habitatfunktion och rehabilitering, byggdes en mer varierad version av en sådan fiskväg, kallad “biokanalen”, vid Eldforsens vattenkraftverk i Sverige. Biokanalen försågs med fyra olika habitat: strömsträckor, öhabitat, svämplan och pooler, där varje habitattyp finns representerad tre gånger i biokanalen. Studien syftade till att undersöka fiskkolonisering och biodiversitet i biokanalen och dess olika habitat mellan åren 2010–2023. Detta gjordes genom att beräkna artrikedom (antal arter) och Shannon-Wiener diversitet baserat på elfiskedata. Dessutom genomfördes en jämförelse av fysiska egenskaper (substrat, strukturell heterogenitet och antal hålrum) mellan ström- och öhabitat, med hänsyn till deras potentiella påverkan på artrikedom och diversitet. Totalt fångades 2606 fiskindivider med hjälp av elektrofiske, tillhörande 11 olika arter. Den installerade fiskräknaren registrerade ytterligare 10 645 individer tillhörande fyra ytterligare arter. Antal arter ökade inte över tiden i någon av habitaten eller biokanalen, utan var relativt konstant under studieperioden. Shannon-Wiener-diversiteten observerades öka i biokanalen och för öhabitaten över tid. De olika habitaten skiljde sig inte signifikant när det gäller antal arter eller diversitet. Dock var den totala artrikedomen inom biokanalen högre än i ett specifikt habitat när alla habitat beaktades tillsammans. Resultaten tyder på att naturlika fiskvägar har potential att bidra till återhämtning av biodiversitet genom att skapa livsmiljöer och förbättra konnektiviteten, särskilt för arter som inte ofta beaktas vid anläggandet av konventionella fiskvägar. Långsiktiga studier som denna om den boreala fiskfaunans biodiversitet är sällsynta. Biokanalstudien gav därmed en unik demonstration av fiskpopulationens kolonisering och sammansättning, samtidigt som den visade dess funktion som en effektiv kompensationsåtgärd. Framtida studier kan ytterligare bidra till att minska denna kunskapslucka i litteraturen.