Denne studie behandlar vilka uppfattningar gymnasielärare i svenska som andraspråk har om lässtrategiers betydelse i läsundervisningen och hur de talar om lässtrategier när de reflekterar om sin undervisning.  Syftet är satt i relation till Läslyftet, lässatsningen som startade 2015. Ett delsyfte är att få förståelse för vilka kunskaper om lässtrategier som lärarna uppfattar att eleverna fått med sig från tidigare skolgång liksom hur Läslyftet påverkat lärarnas undervisning om lässtrategier. Individuella intervjuer med fyra gymnasielärare i svenska som andraspråk har genomförts. Data analyseras och diskuteras med utgångspunkt i teori om läraruppfattningar samt om läsundervisning och lässtrategier. Analysen av läraruppfattningar görs utifrån tre av Fives och Buehls (2012) fem dimensioner; de som belyser om läraruppfattningar är explicita eller implicita, stabila över tid eller dynamiska samt situerade i en kontext eller generella. 

Resultatet visade att lärarna uppfattade att elevernas förkunskaper om lässtrategier inte förändrats med Läslyftet och att elever generellt har sämre uthållighet. Resultatet visade också att lärarna hade uppfattningen att lässtrategier är särskilt viktiga för flerspråkiga elever men vissa av lärarna uttryckte sig med osäkerhet när de skulle förklara varför. De lärare som hade ett dynamiskt samarbete med kollegor kring fortbildning och lektionsinnehåll upplevde Läslyftet som mer positivt. De hade förändrat sin undervisning om lässtrategier efter kompetensutveckling. Dessa lärare hade en undervisning som satte en bredare repertoar av lässtrategier i centrum, och undervisningen framstod som mer explicit. De lärare som i högre utsträckning var ensamma i planeringen uppfattade också nationella provet som mer styrande för lässtrategiundervisningen.