Skjutvapenvåldet, narkotikahandeln och barns delaktighet i brott har under de senaste åren varit en mycket angelägen fråga inom såväl massmedia som kriminalpolitiken. Mot bakgrund av brottsutvecklingen i Sverige och att barn begår mycket allvarlig brottslighet anser regeringen att det finns ett behov av att utveckla ett påföljdssystem för barn mellan 15–17 år som bygger på trovärdighet. Regeringen tillsatte därför den 3 november 2023 en utredning. Utredningens uppdrag var att genomföra en översyn av den nuvarande regleringen avseende frihetsberövande påföljder för unga lagöverträdare. Uppdraget innebar även att bedöma vilken myndighet som bedöms vara bäst lämpad att verkställa utredningens föreslagna frihetsberövade påföljd. Utredningen föreslog att en fängelsepåföljd bör införas och ungdomsfängelser bör inrättas i Kriminalvårdens regi. För att Kriminalvården ska hinna anpassa sin verksamhet till barn mellan 15–17 år bedömde utredningen av ungdomsfängelser inte borde tas i bruk förrän 1 januari 2028. Regeringen gav däremot Kriminalvården i uppdrag att förbereda ungdomsfängelser som kan tas i bruk den 1 juli 2026. Detta innan alla remissyttranden inkommit. I skrivandes stund har varken lagrådsremissen eller proposition publicerats.

Mot bakgrund av detta är syftet med arbetet att analysera utredningens förslag ur ett barnrättsperspektiv. Därför har tre frågeställningar uppställts. Den första är, på vilket sätt skiljer sig sluten ungdomsvård och den föreslagna fängelsepåföljden? Den andra frågan är, hur förhåller sig utredningens förslag till barns rättigheter? Den tredje är, på vilket sätt kan ett frihetsberövande påföljd för unga lagöverträdare utformas ur ett barnrättsperspektiv? För att uppnå syftet med arbetet tillämpas den rättsdogmatiska metoden i kombination med den rättsanalytiska metoden tillämpats. Materialvalet har främst bestått av lagstiftning, juridisk doktrin, förarbeten och lagkommentarer. Även kriminologisk forskning och myndighetsrapporter har tillämpats för att bredda perspektiven. 

I analysen diskuteras de tre frågeställningarna som redogjorts för ovan och om utredningens förslag är förenligt med barns rättigheter. Det som konstateras är att utredningens förslag inte helt är förenlig med barns rättigheter. Utredningen har inte heller på ett tydligt sätt presenterat hur intresseavvägningar beträffande barns rättigheter har genomförts. I stället verkar samhällsskyddet ha varit det avgörande för att införa den föreslagna påföljden. Om regeringen väljer att införa den föreslagna fängelsepåföljden finns det anledning att utreda vissa delar för att förtydliga och framhäva barns rättigheter.