Kritik har framförts mot Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas handläggning när sexuell läggning åberopas som grund för förföljelse. Detta tyder på att det föreligger en problematik i hanteringen av denna typ av ärenden. Därför utreds processen, särskilt tillförlitlighets- och trovärdighetsbedömningen som genomförs, i detta arbete. I arbetet används den rättsdogmatiska metoden för att besvara frågeställningarna.

Den svenska asylrätten och EU:s asylrätt utgår från flyktingkonventionen. Sexuell läggning infördes som flyktinggrund när nya utlänningslagen trädde i kraft, efter att det internationellt blivit accepterat att tolka in sexuell läggning i flyktinggrunden “tillhörighet till viss samhällsgrupp”. För att sökanden ska beviljas flyktingstatus på grund av sin sexuella läggning krävs att rekvisiten i 4 kap. 1 § UtlL är uppfyllda. Detta innebär att personen måste befinna sig utanför sitt eget land och ha en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin sexuella läggning samt att personen inte kan eller vill begagna sig av hemlandets skydd. 

Asylärenden där sexuell läggning åberopas som grund för förföljelsen har ett antal utgångspunkter. Bland annat bör personalen ha utbildning i hbtqi-ärenden. Varje person har individuella erfarenheter och en individuell bedömning ska göras. Processen får inte utgå från stereotypa eller felaktiga antaganden om hbtq-personer. Det är sökanden som har bevisbördan, men i migrationsärenden föreligger svårigheter för sökanden att styrka sina påståenden. Detta medför att Migrationsverket och migrationsdomstolarna i vissa fall kan få delat ansvar med sökanden att fastställa viss fakta. Bevislättnadsregeln benefit of the doubt kan tillämpas om kriterierna för det är uppfyllda, bland annat ska sökanden ha gjort ett ärligt försök att styrka sina påståenden och trovärdigheten ska vara fastställd. MIÖD har utformat en metod för hur skyddsskäl ska prövas, först ska det bedömas om sökandens identitet, medborgarskap eller hemland gjorts sannolikt. Därefter ska det ses ifall berättelsen medför att kriterierna i 4 kap. 1 § UtlL är uppfyllda. Sista steget är att se ifall berättelsen gjorts sannolik genom bevisning eller genom att benefit of the doubt tillämpas. Migrationsverket har utformat en metod för när sexuell läggning åberopas som grund för asyl. Det första som ska göras är att bedöma om sökande gjort det sannolikt att denne tillhör en grupp som riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning. Andra steget är att göra en bedömning av situationen i sökandens hemland. Därefter ses det om en tidigare förföljelse gjort sannolikt samt en bedömning om det finns en välgrundad fruktan för framtida förföljelse. Det sista steget är att bedöma om det finns ett internflyktsalternativ.

Kritik har riktats mot rätten. Detta för att processen bland annat kräver att sökande tydligt redogör för en inre process med känslor, reflektioner och tankar kring sin sexuella läggning. Det har också påpekats i litteraturen att trovärdighetsbedömningen kan ses som en subjektiv bedömning och det finns utrymme för fördomar och förutfattade meningar i den samt att den är outvecklad. Det framförs också i kritiken att för mycket vikt läggs vid trovärdigheten. Bevislättnadsregeln benefit of the doubt har också kritiserats i litteraturen då det finns oklarheter i den. 

I slutet av arbetet återfinns en diskussion av min tolkning av metoden för bedömningen i asylärenden där sexuell läggning åberopas som flyktinggrund. Metoden består av de två metoder som framkommit i Migrationsverkets rättsliga ställningstagande och ett rättsfall från MIÖD. Tillförlitlighets-och trovärdighetsbedömningar sker inom ramen för metoden. De ändringar som bör göras i rätten är att mer än en intervju bör vara huvudregeln när sexuell läggning åberopas som grund för asyl. Dessutom bör muntlig förhandling i domstol vara huvudregeln när sökandens berättelse ska bedömas eller det ska göras en tillförlitlighets- eller trovärdighetsbedömning. Trovärdighetsbedömningen bör endast utgå från trovärdigheten av utsagan, inte av sökande som person. Vid trovärdighetsbedömningen bör även kriteriet “detaljerad” tas bort. Benefit of the doubt bör ändras så att det inte är ett krav att sökanden är trovärdig för att bevislättnadsregeln ska bli tillämplig. Bevislättnadsregeln i skyddsgrundsdirektivet artikel 4.5 bör även överensstämma med principen benefit of the doubt.