Denna studie syftar till att förstå och utveckla klimatkunnande (climate literacy) för skolan. I det internationella forskningsprojektet "Att undervisa om klimatförändringar – teoretisering av klimatkunnande och utveckling av lärtillfällen" samarbetar forskare från Karlstads universitet och IPN (Leibniz Institute for Science and Mathematics Education) i Kiel för att utveckla empiriskt grundade kunskaper för undervisning i klimatfrågor.

I den första delstudien kartlade vi vilka aspekter av klimatkunnande som främjar klimatvänligt agerande, genom storskaliga enkätundersökningar bland allmänheten, lärare och gymnasieelever. Resultaten visar att riskuppfattning har störst påverkan på viljan att agera, men att kunskaper om t.ex. växthuseffekten som fenomen har mindre påverkan. Den andra delstudien undersökte klimataktivisters drivkrafter och åtgärdsförslag genom djupintervjuer. Aktivisterna betonar vikten av kollektivt agerande men lyfter också fram pressen att själva agera förebildligt. Dessa resultat användes därefter i en tredje delstudie. I denna utvecklades undervisningsmaterial om klimatförändringar i samarbete med högstadielärare (NO och SO) och testades i åtta högstadieklasser (årskurser åtta och nio). Eleverna fick, förutom traditionell undervisning i skolan, även delta i aktiviteter i RiskLab® vid Karlstads universitet, med fokus på klimatrisker och handlingskompetens. Resultaten visar att eleverna har grundläggande kunskaper om orsaker till klimatförändringar och individuellt agerande, men mindre kunskap om klimatanpassning, lokala klimatrisker och kollektivt agerande. Presentationens fokus ligger på implikationer för undervisning om klimatförändringar i naturvetenskapliga ämnen i skolan.