Tillgänglighet och delaktighet är förutsättningar för att barn och elever, oavsett funktionsförmåga, ska få möjligheter att utvecklas i förskola och skola. Forskare inom literacyområdet belyser betydelsen av mångsidig och flexibel undervisning för att skapa möjligheter för framgångsrikt lärande. Inkluderande literacypraktiker lyfts som förutsättningar för alla elevers delaktighet och lärande. Enligt denna definition av inkludering betonas att det inte är eleven som ska anpassas till en redan befintlig verksamhet, utan det är verksamheten som ska designas och iscensättas så att den skapar förutsättningar för elevens delaktighet och lärande. Inkludering skapar tillgänglighet. 

Studien ingår i ett forskningsprojekt där lärare i fyra skolor med dokumenterat olika literacypraktiker deltar. Projektet är uppdelat i tre delar. I den första delen har fokusgruppssamtal genomförts med de deltagande lärarna på respektive skola. I projektets andra del genomfördes fokusgruppssamtal med utbyte mellan de deltagande lärargrupperna på de fyra skolorna. I den avslutande delen sker återkoppling och uppföljning på respektive skola. Det är resultatet från de två förstnämnda delarna som vi kommer att presenteras på konferensen. 

 Studiens syfte är att ur ett inkluderingsperspektiv studera hur lärare som arbetar i varierande literacypraktiker i de tidiga skolåren förstår och uttrycker den kunskap de har om framgångsfaktorer i skriv- och läslärande för att undanröja hinder så att svårigheter inte uppstår. 

 Datainsamlingen skedde genom fokusgruppsamtal. Critical Literacy används som teroriram och de relaterade begreppen mångfald och design används för att analysera datamaterialet. Ett kritiskt literacyperspektiv innehåller dimensionerna makt och dominans, möjlighet och tillgång, samt ojämlikhet. Dessa dimensioner kan vara möjliggörande för att använda texter kreativt.Vidare kan det kritiska literacyperspektivet stimulera och inspirera till nya pedagogiskt-didaktiska arbetsformer.

 Den bild som framträder i vår studie är att lärarna designar literacyaktiviteter utifrån såväl stödjande som inkluderande utgångspunkter med variationen och mångfalden i fokus. En intressant iakttagelse är att ingen av informanterna använder begreppet specialpedagogik i fokusgruppsamtalen. Lärarna på samtliga skolor understryker istället betydelsen av att väcka elevernas intresse och motivation för att lära och att bygga förtroendefulla relationer – en förutsättning för inkluderande undervisning.

 Projektet är, så vitt vi vet, unik i sitt slag och vi ser redan i materialet hur lärarna utvecklat teori- och metodkunskaper gällande framgångsfaktorer i skriv- och läslärande. Genom multimodalt och kollaborativt arbetssätt, anpassas verksamheten efter elevers olika förutsättningar och behov. Lärarna beskriver hur de rör sig på olika språkliga nivåer och växlar fokus mellan att undervisa om form och funktion och koppla innehållet i undervisningen till elevernas livsvärld och olika samhällsfrågor. 

 Projektet förväntas bidra till specialiserad kunskap gällande framgångsfaktorer i skriv- och läslärande samt utveckling av teoretiska och metodologiska kunskaper inom området. Vidare kan projektet skapa tillfällen till samverkan med olika professioner samt utvecklande av praxisnära forsknings- och lärandemiljöer.