he effect extracurricular activities have on English learning in Swedish schools is the focus of this paper. The paper discusses extracurricular activities such as debate clubs, drama groups, sports activities, book and film clubs as well as computer-related programs and students’ English proficiency. Based on the Vygotsky’s Sociocultural Theory and Krashen’s Input Hypothesis, the paper emphasizes social interaction and comprehensible input in English as the target language. The study argues that extracurricular activities have a positive influenceo n students’ speaking, writing, listening and reading skills in practical, meaningful andculturally relevant contexts, but this influence differs depending on the type of activity used and the amount of English required. Moreover, extracurricular activities seem to increase students’ motivation and decrease language-learning anxiety, which make the process of learning more efficient. The importance of integrating extracurricular activities into the English syllabus to enhance language learning is also highlighted. In addition to that, the paper enlists policy shifts that are meant to improve these programs and encourage more youth to participate in such activities. At the end of the paper, policy changes are suggested in hope to improve the quality of English-language teaching and learning in Swedish schools.

Fokuset i denna studie är det som kallas för fritidsaktiviteter (extracurricular activities) och dess inverkan på inlärning av engelska i svenska skolor. Den diskuterar olika aktiviteter, såsom debatter, drama, idrott, bok- och filmaktiviteter samt andra digitala program. Den diskuterar också den inverkan de har på elevers engelskkunskaper. Baserat på Vygotskys sociokulturella teori och Krashens input-hypotes, försöker studien visa hur dessa aktiviteter påverkar social interkation och input i engelska som målspråk. Studien antyder dessutom att sådana aktiviteter positivt påverkar elevernas tal-, skriv-, lyssnar- och läsfärdigheter i praktiska, meningfulla och kulturellt relevanta sammanhang. Vidare ökar sådana aktiviteter motivationen och minskar språkinlärningsångesten, vilket i sin tur gör processen mer effektiv och njutbar. Denna studie belyser till och med vikten av att integrera fritidsaktiviteter i engelskundervisningen för att förbättra språkinlärningen och listar policyförändringar som skulle förbättra dessa program. I slutet, föreslår studien några viktiga förändringar för beslutfattare i förhopp att kunna förbättrakvaliteten på engelskundervisningen och språkinlärningen i svenska skolor