Denna studie tar sin utgångspunkt i bestämmelserna om uppdelning av ingående mervärdeskatt, vilka är definierade i mervärdesskattelagen (2023:200). Aktuella problem som är kopplade till dessa bestämmelser har framkommit genom förändringar i tolkningen av gällande regler efter domslutet HFD 2023 ref. 43. Särskild uppmärksamhet ägnades åt de utmaningar som rör tolkningen av begreppet "skälig grund" i bestämmelserna om uppdelning av ingående skatt vid blandad verksamhet, vilka har ifrågasatts med avseende på deras förenlighet med EU-rätten. Därför har studiens ämne definierats som bestämmelserna om avdragsrätt för ingående mervärdesskatt vid blandad verksamhet: en analys av dess förhållande till EU-rätten.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den svenska regleringen förhåller sig till direktivets bestämmelser, dvs. om de svenska bestämmelserna är förenliga med EU-rätten. För att uppnå detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats: Vad är den gällande rätten angående uppdelning av ingående moms för blandad verksamhet som involverar rörelse med stadigvarande bostad? Är detta förenligt med EU-rätten?

Den mest lämpliga metoden för detta arbete ansågs vara den rättsdogmatiska metoden med implementering av den EU-rättsliga metoden. Genom denna metod identifierades och förklarades de allmänna regler som är relevanta för den aktuella problemsituationen. Därefter utforskades sambandet mellan dessa bestämmelser och unionens rätt. Dessutom analyserades rättspraxis för att studera den argumentation som används av EU domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen för att nå sina beslut.

Resultaten av studien visar att bestämmelserna om uppdelning av ingående mervärdeskatt är felaktigt utformade med hänsyn till EU-rätten och att det finns brister i implementeringen av relevanta bestämmelser från mervärdesskattedirektivet i den nationella lagstiftningen. Det är värt att notera att endast vissa bestämmelser om avdragsrätt för ingående skatt i mervärdesskattedirektivet får direkt effekt, nämligen de som anges i artikel 173.1 och 174, dvs. när de som gäller beräkningsmetoden vid uppdelning av ingående skatt.

Frågor som fortfarande är obesvarade kring bestämmelserna om uppdelning av ingående skatt inkluderar bl.a. vilka kriterier som är relevanta för att definiera vad som utgör ett "mer exakt resultat" vid valet av fördelningsnycklar för beräkning av uppdelning av ingående skatt.