Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det kommunala arbetet går tillväga med utformningen av F-6 skolgårdar, där fyra skolor valts ut, två äldre och två nybyggda. Studien ämnar att studera utformningen av skolorna för att eventuellt urskilja likheter och/eller skillnader mellan dessa. Vidare ska barnens rumsliga beteenden studeras för att avläsa hur de använder skolgården samt i förhållande till teoretiska ramverk och tidigare forskning kunna bidra med kunskap som är av relevans att beakta i framtida skolprojekt. Fördjupningen inom denna studie kommer att vara inom Hammarö kommun och baseras på tre frågeställningar som är enligt följande: 

• Vad kan man avläsa i barnens användning av skolgården?

• Hur går planeringsarbetet av skolgårdar till i Hammarö kommun?

• Vad behöver planeringen ha i beaktning för framtida skolgårdsprojekt för att forma den ”bästa” skolgården?

Frågeställningar har besvarats genom egna fältobservationer på skolgårdarna och via intervjuer med berörda parter som deltagit vid planerings och utformningsarbeten av skolor i Hammarö kommun. En av frågeställningarna har även besvarat utifrån en kombination av teoretiska perspektiv, tidigare forskning samt egen insamlad empiri. 

Observationerna av barns rumsliga beteenden visade tydliga tecken på att skolgårdens utformning i stor utsträckning inte påverkade barns rörelse och lek. Merparten av eleverna vid alla fyra skolor var fysiskt aktiva, dock i olika former. Bland annat genom bollspel, lek vid fasta lekredskap eller framplockade leksaker samt vid skogs och grönområden. Fåtalet elever var alltså stillasittande under rasten vilket tyder på att de flesta barnen är fysiskt aktiva som har positiva hälsoeffekter och bidrar även till inlänning och utveckling. Det gick dock att urskilja markanta skillnader i skolgårdarnas utformning gällande nybyggda och äldre skolgårdar som även i viss utsträckning visade sig genom vad eleverna sysselsatte sig med under rasten. Vid de nybyggda skolorna använde eleverna den utrustning och miljö där det fanns en tanke med vad som skulle utföras. De flesta ägnade sig åt bollspel eller lekte vid den fasta lekutrustningen medan vid de två äldre skolgårdarna så fick eleverna använda fantasin till lek genom framplockade lekmaterial som vid de nybyggda skolorna inte var synligt på samma vis.

Resultaten i studien visar att Hammarö kommun aktivt arbetar med samarbeten med utomstående parter och genom dialoger. Vid dialoger lägger det en större vikt vid att involvera eleverna genom att deras röster blir hörda och de får en chans till att framföra sina önskemål även om det in alltid blir uppfyllda. Det är även av vikt under planeringsarbetet att förhålla sig till barnkonventionen enligt lag och det är ett arbete som strävas efter för att tillgodose barn och ungas rätt i samhället. Vidare tar kommunen utgångspunkt vid olika leksignaler, zoner och av balanserad riskbedömning vad gäller utformning av skolgårdar.

Vidare har det utifrån teoretiska perspektiv, tidigare forskning och intervjuerna visat sig finnas betydande delar att beakta i framtiden vad gäller utformning av skolgårdar. Detta främst genom att åsidosätta barnperspektivet för att i stället inkludera barnen eftersom de trotsallt vistas i den miljön dagligen. Det centrala för framtida planeringar av skolgårdar bör därför vara att föra dialoger med eleverna som är användare av platsen. Det är även av vikt att utemiljön utformas med en varierad miljö tillhörande topografi, växtlighet, trygga zoner och lekmaterial.