Vulvodyni är ett vanligt förekommande problem hos unga kvinnor och är en diagnos kopplad till kronisk smärta i underlivet. Trots tillståndets höga prevalens förekommer bristande forskning på området. Tillståndet påverkar kvinnans sexliv men har också visat sig ha samband med flera psykologiska faktorer. Till exempel verkar kvinnor med vulvodyni i högre grad lida av sexuell distress, ångest, depressiva symtom samt minskad sexuell funktion (Pukall et al., 2016). Huruvida kvinnan påverkas av tillståndet verkar även ha ett samband med hur partnern reagerar på kvinnans smärtsignaler (Sullivan et al., 2001). Syftet med studien är därför att undersöka om det finns några samband mellan några av de vanligt förekommande psykosexuella faktorerna; depressiva symtom, ångest, sexuell distress, sexuell funktion samt olika partnerresponser. Uppsatsen studerar även mer ingående om det finns skillnader avseende grad av symtom på depressiva symtom samt ångest och de utvalda psykosexuella faktorerna. Slutligen undersöks om psykisk ohälsa, i form av depressiva symtom och ångest, kan predicera sexuell distress. Baslinjedata från en större studie på kvinnor med vulvodyni används för att besvara frågeställningarna, således har studien en tvärsnittsdesign. Endast kvinnor som hade en pågående partnerrelation i mer än tre månader, uppfyllde kriterierna för lokaliserad provocerad vulvodyni och var mellan 18-45 år inkluderades i studien. Totalt inkluderades 128 kvinnor i studien. För att besvara samtliga frågeställningar genomförs en rad olika statistiska analyser. Enligt resultatet identifieras följande samband; depressiva symtom och ångest, sexuell distress och negativ partnerrespons, omsorgsfull och faciliterande respons, sexuell funktion och sexuell distress, negativ och faciliterande respons, sexuell distress och depressiva symtom, ångest och sexuell distress, sexuell funktion och faciliterande respons, sexuell distress och faciliterande respons samt omsorgsfull respons och negativ respons. Utifrån analysen fanns inga signifikanta skillnader mellan kvinnor med olika nivåer av depressiva symtom avseende utvalda psykosexuella faktorer. Däremot fanns en tendens till signifikans avseende negativ partnerrespons och nivå av depressiva symtom. För nivå av ångest fanns endast en signifikant gruppskillnad gällande sexuell funktion. Slutligen visade resultatet att psykisk ohälsa kunde predicera sexuell distress, om än att dess bidrag var litet. Depressiva symtom föreföll vara en bättre prediktor än ångest. Sammantaget indikerar resultatet att det kan vara meningsfullt att beakta kvinnans psykiska hälsa samt inkludera kvinnans partner vid behandling av tillståndet.

Vulvodynia is a common condition among young women. The diagnosis is related to chronicpain in the vulvar area. The condition affects the women's sex life but is also related to otherpsychosexual factors. Despite high prevalence there is insufficient research on the matterwhich leads to suffering among women. However it seems like the diagnosis is related tohigher levels of sexual distress, anxiety, depression and lower sexual function (Pukall et al.,2016). How the condition affects the woman also seems related to how a partner responds toher communication of pain (Sullivan et al., 2001). This study examines if there are anycorrelations between some common psychosexual factors; depressive symptoms, anxiety,sexual distress, sexual function and partner responses. The study also examines if there areany differences regarding levels of depressive symptoms and anxiety and commonly occuringpsychosexual factors. Finally, the study examines if mental illness can predict sexual distress.Baseline data from a larger study of women with vulvodynia is used to answer the questionsat issue, which means that the study has a cross-sectional design. Only women with an on-going relationship of at least three months, that meet the diagnostic criterias of localizedprovoked vulvodynia and are between 18–45 years old are included in the analysis. Toanswer the research questions multiple statistical analyses were carried out. According to theresult the following correlations are established; depressive symptoms and anxiety, sexualdistress och negative partner response, solicitous and facilitative response, sexual functionand sexual distress, negative and facilitative response, sexual distress and depressivesymptoms, anxiety and sexual distress, sexual function and facilitative response, sexualdistress and facilitative response as well as solicitous response and negative response. Thereare no significant differences between levels of depressive symptoms regarding any of thepsychosexual factors included in the study. A tendency to significance is observed betweendepressive symptoms and negative partner response. One significant difference betweenanxiety and sexual function is observed. The study also finds that mental illness can predictsexual distress, although in a small scale, depressive symptoms is a better predictor thananxiety. The result indicates that the severeness of the mental illness the woman experiencesseems to be related to how she estimates the diminishment of her sexual problem and how herpartner responds to her communicating her pain. It can be meaningful to take the woman'smental health into consideration and include her partner in a possible treatment.