För att aktieägare ska kunna tillvarata sina ekonomiska intressen är deras inflytande i bolagsstyrningen en viktig del av aktieägarskyddet. Sådant inflytande ges bland annat genom krav på bolagsstämmans godkännande i vissa frågor där aktieägarna får vara med och påverka olika beslut. Detta skyddsintresse gör sig särskilt gällande i publika aktiebolag där det typiskt sett finns fler aktieägare med mindre inflytande i bolaget. Vidare aktualiseras skyddsintresset vid genomförande av närståendetransaktioner i publika aktiebolag. Sådana transaktioner kan möjliggöra för den närstående att utnyttja sin ställning för att tillägna sig värden som tillhör bolaget. Det är därför av vikt att det finns regler för genomförande av närståendetransaktioner som skyddar aktieägarna från att bolaget frånhänds värden på icke-marknadsmässiga villkor.

År 2019 kom ett EU-direktiv som ställde krav på att medlemsstaterna skulle införa en särskild beslutsordning för väsentliga närståendetransaktioner i börsnoterade aktiebolag. Till följd av detta direktiv infördes ett nytt kapitel i ABL, 16 a kap., som ställer krav på att styrelsen i ett börsnoterat bolag ska underställa en väsentlig närståendetransaktion bolagsstämman för godkännande innan den genomförs. Tidigare reglerades sådana typer av transaktioner inom ramen för självregleringen på aktiemarknaden, som omfattade både börsnoterade bolag och bolag vars aktier är föremål för handel på en MTF-plattform. Närståendetransaktioner i den sistnämnda typen av bolag regleras fortfarande inom ramen för självregleringen.

De nya närståendetransaktionsreglerna har till ändamål att bland annat tillförsäkra aktieägarna ett skydd mot transaktioner som skadar deras ekonomiska intressen, och att garantera dem ett starkare inflytande i bolagsstyrningen. Uppsatsen syftar till att utreda vilka förändringar som skett till följd av införandet av 16 a kap. ABL avseende bestämmelsernas tillämpningsområde samt sanktionsmöjligheter vid eventuella överträdelser. Vidare diskuteras hur dessa förändringar kan tänkas påverka aktieägarskyddet i både börsnoterade bolag och bolag vars aktier är föremål för handel på en MTF-plattform. Bestämmelsernas tillämpningsområde har betydelse för aktieägarnas skydd då ett större tillämpningsområde innebär att de tillförsäkras inflytande över fler transaktioner. Sanktionsmöjligheterna vid överträdelser har betydelse då effektiva sanktioner är en förutsättning för att bestämmelserna ska uppfylla sitt syfte.

Det kan konstateras att tillämpningsområdet både begränsats och utvidgats på olika punkter. Aktieägarnas inflytande över väsentliga närståendetransaktioner har således både ökat och minskat, och det går inte att dra någon konkret slutsats om hur huruvida detta lett till ett starkare, svagare eller lika starkt aktieägarskydd. Vidare kan konstateras att sanktionsmöjligheterna har förändrats då överträdelser av närståendetransaktionsreglerna i börsnoterade bolag numera aktualiserar fler lagstadgade sanktioner. En förändring, som sannolikt har stor betydelse för reglernas efterlevnad och ett stärkt aktieägarskydd, är att aktieägarna i börsnoterade bolag kan få skadestånd för en styrelses åsidosättande av bestämmelserna som lett till skada för aktieägarna. Skadestånd gentemot aktieägarna aktualiserades inte vid överträdelser av den tidigare ordningen, och inte heller vid överträdelser av den nu gällande självregleringen avseende närståendetransaktioner i bolag vars aktier är föremål för handel på en MTF- plattform. Förändringen torde därför leda till ett stärkt aktieägarskydd endast i börsnoterade bolag, trots att det skyddsintresse som ligger bakom reglerna även gör sig gällande i bolag vars aktier är föremål för handel på en MTF.