Studien syftar till att undersöka hur Sveriges val att inte införa euro har påverkat landets ekonomiska tillväxt. För att besvara studiens syfte har den syntetiska kontrollmetoden använts. Metoden bygger på en jämförelse mellan Sverige och en syntetisk kontrollgrupp som motsvarar den svenska ekonomiska tillväxten om landet hade valt att ingå i eurosamarbetet. Den syntetiska kontrollgruppen är konstruerad från ett viktat medelvärde av de 12 första länderna i euroområdet. 

Tidigare forskning kring effekter på den ekonomiska aktiviteten är i hög grad enad om att Sverige har haft en starkare ekonomisk tillväxt och en ökad ekonomisk aktivitet till följd av beslutet, samt att ett inträde i euroområdet skulle betyda en ekonomisk nackdel för landet. Resultatet från denna studie stödjer dock inte tidigare studier, utan visar på att Sveriges ekonomiska tillväxt under större delen av perioden har varit svagare än för dess syntetiska motsvarighet. 

The study aims to examine how Sweden’s choice not to adopt the euro has affected the economic growth of the country. To answer the purpose of the study, the synthetic control method has been used. The method is based on a comparison between Sweden and a synthetic control group that corresponds to Swedish economic growth if the country had chosen to be part of the eurozone. The synthetic control group is constructed from a weighted average of the first 12 countries in the euro area.

Previous research on the effects on economic activity largely agrees that Sweden has had a stronger economic growth and increased economic activity due to the decision, and that entry into the euro area would mean an economic disadvantage for the country. However, the results from this study do not support previous studies, but instead show that Sweden’s economic growth for most of the period has been weaker than for its synthetic counterpart.