Bedömning är en ständigt aktuell fråga i skolan och där fyller skriftliga examinationer en viktig roll. Hur väl en examination faktiskt hjälper eleven att visa sina kunskaper beror bland annat på hur dess instruktioner är utformade och hur språkligt begriplig texten är. Därför är syftet med denna studie att undersöka just hur svensklärare uttrycker och utformar skriftliga examinationer. Det finns också en jämförande aspekt för att se om det finns skillnader och likheter mellan gymnasieprogrammen. Det sker genom en textanalys av 25 examinationer om argumenterande text från yrkes- och högskoleförberedande program där språk, utformning, innehåll och instruktionerna studerats.

Studien pekar på kännetecknande språkliga drag, bland annat förekomsten av fackord kopplat tillargumentation. Innehållsmässigt finns en variation om hur mycket information eleverna får om vad de ska göra, hur det ska göras och varför. Sett till instruktionerna finns generellt utmaningar i texterna genom exempelvis tolkningsbara krav. Jämförelsen mellan yrkes- och högskoleförberedande program visar att det finns likheter. Men det indikeras även skillnader gällande exempelvis textlängd, förekomsten av fackord samt instruktionernas utformning. Vissa drag tyder på enklare texter för eleverna på yrkesutbildningar, något som också framkommit itidigare forskning.

Undersökningen väcker inspiration om mer forskning kring hur examinationerna fungerar i praktiken och hur begripliga de faktiskt uppfattas av eleverna.

Nyckelord:bedömning, examination, yrkesförberedande program, högskoleförberedande program,argumenterande text, instruktion, gymnasiet, svenska

Assessment is an always current question in school and written examinations fill an important role. How well the student manages to show his or her knowledge through an examination depends for example on how the instructions are designed and presented. It also varies depending on how understandable the language of the text is. The purpose of this study is to examine how teachers in the Swedish subject express and design their written examinations. There is also a comparative aspect in exploring if there is a difference between assignments to students in programs leading to a professional qualification or those given to students in programs leading to higher education.

This is studied by a text analysis of 25 examinations about argumentative text and it is focused on language, content and instructions.

The results point out linguistic features of the examinations, for example the presence of technical terms about argumentation. The content of the texts shows a variety in how much information the students are given on what they should do, how it should be done and why. The instructions contain general challenges in for example interpretable demands. The comparison between different types of programs shows similarities, but it also indicates differences, for instance in text length, presence of technical terms and how the instructions are designed. Some features indicate easier texts for the students at programs leading to a professional qualification, which also previous research points to.

The study evokes thoughts on further research about how examinations work in practice and how understandable the students actually perceive them.

Key words:examinations, argumentative texts, instructions, the Swedish subject