In this paper, a qualitative interview has been conducted with the aim to find out what fact basedbooks and literature two swedish teachers use in their swedish lessons in high school and how they justify this choice and to explore four students' attitudes, thoughts and opinions in the meeting with these texts. This study's questions have been answered. My conclusion is that the student respondents would rather work with fact-based books to acquire knowledge while fictional texts can’t be related to either identity or experience. The literary texts that teachers choose are based on male authorship. Previous knowledge and experience plays an integral rolein their selection processes. In the teachers' literary education an imbalance has occurred where students' and teachers' textual worlds collide due to a lack of communication which creates a need for the education to be well balanced. In order to awaken an interest in literature increased classroom participation is needed and there needs to be a balance between new authorship that students can relate to and older authorship where students get acquainted with the literary classics. To increase interest for literature, I’d like to see other types of media used for reading promotion purposes.

I denna uppsats har en kvalitativ intervju utförts med syfte att dels ta reda på vilka faktaböcker och skönlitterära texter som två svensklärare använder i sin svenskundervisning på gymnasiet dels hur de motiverar detta val och dels undersöka fyra elevers attityder, tankar och åsikter i mötet med dessa texter. Respondenterna arbetar och studerar på en gymnasieskola i VästraGötalands Län.

Lärarna väljer faktaböckerna Den levande litteraturen och Litterära epoker – en översikt och skönlitterära texter av författare som Homeros, Sofokles, Dante Alighieri, Shakespeare, Cervantes, Molière, Balzac, Flaubert, Swift, Defoe och Dostojevskij, Fröding, Lagerlöf, Boye, Södergran, Karlfeldt och Goethe. Vid skönlitterära textval är det erfarenheter och intresse ochsom avgör vilka texter undervisningen ska bygga på. Faktaböckerna väljs ut då de enligt lärarna är pedagogiskt uppbyggda, att det finns en god balans mellan verk, författare och epoker vilket även eleverna ansåg. Lärarna förser elever med dikter och kortare textutdrag som de ska läsa och använda som diskussionsunderlag vilket uppskattades av några elever medan det för några andra upplevdes som intetsägande eftersom att de inte kunde relatera sina erfarenheter och identitet. Det framkom även att textutdragen saknade djup, att det istället skulle vara mer meningsfullt att möta hela berättelser vilket det fanns en önskan om.

Studiens frågeställningar har besvarats. Min slutsats är att elevrespondenterna hellre arbetar med faktaböcker för att inhämta kunskaper samtidigt som de fiktiva texterna inte kan relateras till varken identitet eller erfarenhet. De skönlitterära texter lärarna väljer bygger på manliga författarskap. I sina urvalsprocesser spelar tidigare kunskaper och erfarenheter en väsentlig roll. I lärarnas litterära undervisning har en obalans uppstått där elevers och lärares textvärldar kolliderar tack vare bristande kommunikation, och därför behöver undervisningen vara balanserad. För att väcka ett intresse för skönlitteratur behövs en delaktighet i klassrummet och en balans mellan nya författarskap som eleverna kan relatera till, och äldre författarskap där elever bekantas med litterära klassiker. För att väcka intresse till skönlitteratur behöver andra medier används i ett läsfrämjande syfte.