Kommersialisering och professionalisering av idrottsföreningar har blivit allt vanligare i Sverige, likaså utanför landets gränser. Kommersialisering innebär att idrotten blir en vara som omsättas på en marknad. I samband härmed har behovet av expertkunskap inom områden för såväl träning och utbildning som administration, ekonomi samt juridik ökat. För att tillgodose den ökade utvecklingen behöver idrottsföreningar öka dess kompetens och erbjudas utanför arenans gränser. Det kan emellertid uppstå problem mellan den ideella och kommersiella delen av verksamheten när graden av kommersialisering samt professionalisering blir alltför hög.Det finns endast en begränsad möjlighet att bedriva kommersiell verksamhet med professionella inslag utan att skattebefrielsen går förlorad. Denna problematik behandlas i studien, varvid den har till syfte att undersöka när ideella föreningar som bedriver elitidrottsverksamhet i Sverige kan bli befriade från inkomstskatt enligt 7 kap. 3 § 2 st. IL. För att uppnå studiens syfte ställs det upp två frågeställningar, vilka lyder: när blir ideella föreningar som bedriver elitidrottsverksamhet i Sverige befriade från inkomstskatt och hur tolkas och tillämpas skattefrihetsgrunderna naturlig anknytning samt hävdvunnen finansieringskälla vid bedrivandet av elitidrottsföreningar. För att besvara dessa frågeställningar har den rättsdogmatiska metoden använts. Huvudregeln är att ideella föreningar är obegränsat skattskyldiga. Från denna huvudregel finns ett undantag i 7 kap. IL, vilket innebär att ideella föreningar blir begränsat skattskyldiga. Är de allmänna kraven i 7 kap. 4 - 10 §§ IL uppfyllda anses den ideella föreningen vara allmännyttig och blir förmånligt beskattad. De allmänna kraven utgörs av ändamålskravet, verksamhetskravet, fullföljdskravet och öppenhetskravet. Att uppfylla dessa allmänna krav är, i flertalet fall, inte några problem för en förening med idrott som ändamål. Ytterligare begränsningar i skattskyldigheten gäller för ideell förening. Enligt 7 kap. 3 § 2 st. IL är en ideell förening undantagen från skattskyldighet för inkomst från självständig näringsverksamhet, om inkomsten till huvudsaklig del kommer från verksamhet som har naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet eller som av hävd har utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. Det är möjligt för idrottsföreningar att bedriva viss kommersiell verksamhet med professionella inslag utan att skattebefrielsen går förlorad, vilket främst gäller hävdvunnen finansieringskälla och naturlig anknytning. Liksom den första frågeställningen besvaras den andra frågeställningen i studien, varvid det framhålls att kravet på naturlig anknytning har inte vållat några särskilda tillämpningsproblem. Det råder emellertid oklarhet beträffande frågan när en finansieringsverksamhet som i huvudsak ger service till medlemmar och andra blir befriad från inkomstskatt. Vad gäller en idrottsförenings inkomst från kommersiell verksamhet är denna skattebefriad om verksamheten är av begränsad omfattning och avsikten är att ge service till medlemmarna. Den betydande delen av vinsten ska även gå till den ideella verksamheten. Ytterligare något som talar för att den kommersiella verksamheten ska vara skattepliktig är att det finns avlönad personal. Serviceverksamheten bör emellertid inte vara skattebefriad om den är stadigvarande och bedrivs i konkurrens med andra aktörer. Liksom kravet på naturlig anknytning är kravet på hävdvunnen finansieringskälla för ideella föreningar, däribland elitidrottsföreningar, osäkert. För att verksamheten ska bli skattebefriad krävs det att den är av ideellt slag i form av medlemmarnas obetalda prestationer.