Denna studie handlar om specialpedagogens yrkesroll, dess arbetsuppgifter och ansvar. I arbetet finns också specialläraren med eftersom den hade specialpedagogens plats innan. Speciallärarutbildningen är nedlagd sedan 15 år tillbaka men likväl är den ett populärt ämne i media och i politiken. Flera politiska partier vill att riksdagen inför utbildningen igen. De menar att specialpedagogen inte kan ta en speciallärares plats, eftersom specialpedagogutbildningen är mer inriktad på att vägleda lärare och ge dem redskap så att de kan behålla eleverna i sina klassrum som specialläraren tidigare undervisade enskilt eller i mindre grupp. Syftet med arbetet är att ge en bild av hur specialpedagogen arbetar, och visa hur deras utbildning ser ut. Som blivande pedagog är det bra att veta vad en specialpedagog respektive speciallärare gör, och det är intressant att veta vad som skiljer dem åt. Mina frågeställningar handlar om specialpedagogens utbildning, ansvar, vad som krävs för att få specialpedagogexamen och vad som ligger till grunden för att folk vill införa speciallärarutbildningen igen. Arbetet är grundat på material från Skolverket, Lärarförbundet och motioner från politiska partier. En del fakta har jag också kunnat hitta på biblioteket och Internet. Min egen undersökning består av intervjuer av två specialpedagoger, som arbetar i olika kommuner. Jag har kommit fram till att man behöver både speciallärare och specialpedagoger i skolan. Specialpedagogen vägleder skolans personal så att de flesta eleverna kan vara kvar i klassrummet, medan specialläraren undervisar de elever som behöver det för att få bukt med sina svårigheter. På så sätt sparas det tid hos specialpedagogen som har ett mycket stort ansvar och många arbetsuppgifter idag, och jag tror det är det som ligger till grunden för att många vill återinföra speciallärarutbildningen igen. Specialpedagogen arbetar på ett sätt som inte är så känt för oss, då det är relativt nytt.