Studiens utgångspunkt kretsar kring problematiken, hur man som kommande gymnasielärare bör ställa sig till den traditionella kunskapsförmedlingen (föreläsandet) och den kunskapssyn som utgör denna arbetsmetodik. Enligt pedagogikprofessorn Arne Maltén är inte all kunskapsförmedling av ondo, men den får inte komma att dominera undervisningen. Studiens syfte består i att undersöka, huruvida eller i vilken utsträckning som Lpf 94: s kunskapssyn tangerar den uppfattning som studiens intervjuade lärare ger uttryck för, beträffande kunskapssyn och undervisningsmetodik. Syftet kommer att konkretiseras utifrån följande forskningsfrågor; (1) Vilka uppfattningar över kunskap och arbetsmetodik finns hos de intervjuade lärarna? (2) Ger lärarna uttryck för en kunskapssyn som överensstämmer med den som förmedlas i gymnasieskolans styrdokument? (3) Överensstämmer de examinationsuppgifter som premieras av lärarna med den kunskapssyn/arbetsmetodik som framkommer hos respektive intervjuperson? Frågorna ett och tre utgör grunden för studiens resultat del, medan fråga två behandlas i analysdelen där analysmetoden är förankrad utifrån Lpf 94: s teoretiska föreskrifter. Metoden för det empiriska materialinsamlandet har i denna undersökning utgått från fyra intervjuer, två lärare i respektive samhällskunskap och historia. Den strategiska utgångspunkten för den kvalitativa studien har karaktären av en fallstudie, där urvalet av informanter har skett utifrån ett kombinerat subjektivt- och snöbollsurval. De slutsatser som kan poängteras utifrån undersökningens resultatet, är att ingen av informanterna ensidigt har betonat kunskapsbegreppet, utan lärarna har en viss förståelse för kunskapens relativitet. I detta fall rör det sig om uppfattningen att kunskapsformerna utgör varandras förutsättningar. Informanterna har dock utifrån ett jämförelseperspektiv dem emellan kommit att beakta kunskapens differenta aspekter och former i skiftande grad (mer eller mindre). När det gäller lärarnas sammantagna konstruktiva kunskapssyn, är den förhållandevis lågt förankrad i deras uttalande/uppfattningar, i paritet med de övriga kunskapsaspekterna. Härigenom kan studien påvisa en slags diskrepans eller åtskillnad mellan styrdokument och lärarna på fältet, eftersom tre av fyra informanter ger en svag tendens till konstruktivistisk syn på kunskapen. För undervisningsmetodikens vidkommande angavs en något mer konstruktiv uppfattning i intervjusvaren, mycket beroende på att samtliga lärare förespråkar ett varierat undervisningsupplägg. Detta stämmer väl överens med de angivelser som anges i läroplanen för gymnasieskolan. Lärarnas undervisningsvariation utgår dock från det traditionella förmedlandet av fakta/information, som mycket väl kan bryta mot tanken av ett mer elevaktivt arbetssätt i skolundervisningen.