Mitt syfte med arbetet har varit att få kunskaper om åldersblandad skola, orsaken är att jag ofta varit i kontakt med denna organisationsform. Kontakten har varit genom erfarenheter av mina egna barns skolgång, samt under mina praktikperioder inom lärarutbildningen. En andra orsak till mitt val av ämne är att jag säkerligen kommer att möta denna organisationsform som blivande lärare. Med hjälp av litteratur och intervjuundersökningar vill jag få en inblick i vad denna organisationsform kan innebära. I slutet av 1970-talet började man införa åldersblandade klasser med ett pedagogiskt motiv. Det avgörande var inte som tidigare att det var för få elever för att bilda en åldershomogen klass, utan tanken var att det skulle föra med sig andra fördelar. I min litteraturgenomgång redogör jag för vad som argumenteras för- och mot en åldersintegrering. Syftet med intervjuundersökningarna på Brukskolan var att ta reda på hur lärare med erfarenhet från både åldersindelad och åldersblandad undervisning har upplevt utvecklingen. Alla lärare som jag intervjuat anser att den bästa undervisningen sker i en åldersindelad klass. Eftersom det i en åldersblandad klass är en större kunskapsspridning på eleverna, måste även individualiseringen öka. Det finns dock inte något enkelt svar på hur mycket av undervisningens utformning som styrs av klassens sammansättning och vad som påverkas av andra faktorer. Av den orsaken att organisationsformen passar olika individer olika bra, blir det svårt att ge ett entydigt svar på om åldersblandade eller åldershomogena klasser är det bästa.