Uppsatsens syfte är att klargöra tre intill varandra kommuners tillämpning av det Läs- och stavningstest som finns för samtliga elever i årskurs 1 på gymnasiet. Vilket syfte har de tre skolorna med testet och uppnås detta? Undersökningen genomförs utifrån en kvalitativ metod med sex stycken djupintervjuer, fyra speciallärare och två svensklärare på gymnasieskolan. Intervjufrågorna är baserade på en fokuserad intervjumall hämtad från Judith Bells kvalitativa intervjuteorier i boken Introduktion till forskningsmetodik grundade på de didaktiska frågorna Hur, vad och varför. Vidare intervjuas, Maj-Gun Johansson, upphovsman till Läs- och stavningstestet samt att studier av själva testet genomförs som ett led att klargöra dess uppkomst, syfte och utformning. De slutsatser som framkommer efter genomförd analys är att skolorna inte lyckas uppnå vare sig Maj-Gun Johanssons eller sitt eget syfte med testet att bli ett stöd för de behov som finns, utan det hela utmynnar enbart i en klassificering av eleverna. Av vilka grunder denna slutsats kan dras diskuteras utförligare i uppsatsens resultatsammanfattning.