Syftet med detta examensarbete var att undersöka gymnasieelevers attityder till olika arbetssätt i undervisningen i engelska och till de olika källor som används. Genom litteraturstudier och elevintervjuer ville jag skaffa mig en uppfattning om huruvida något arbetssätt upplevs som mer positivt respektive negativt av elever, och i så fall vilket och varför. Undersökningen genomfördes med elever från tre klasser vid tre olika gymnasieskolor. Klassen jag besökt i skola A arbetar nästan uteslutande med ett läromedelspaket; endast vid fyra tillfällen under läsåret har man använt sig av annat material i arbetet. Det motsatta förhållandet gäller för klassen i skola B där man arbetar tematiskt med material som exempelvis skönlitterära texter, faktatexter, artiklar från tidningar och tidskrifter, musiktexter och bilder. Läroboken används några få gånger per termin. Klassen i skola C arbetar med datorn som arbetsredskap och Internet som den huvudsakliga källan till information; här har läroboken endast använts vid tre tillfällen under läsåret. Resultatet av undersökningen visar att det stora flertalet elever föredrar ett undersökande, elevaktivt arbetssätt framför ett mer traditionellt med en stor andel katederundervisning och ensidigt arbete med en lärobok. Eleverna uttryckte dock åsikten att de nya läroböckerna tillhandahåller en del bra övningar och att texterna är intressanta, varför läroböckerna med fördel kan användas som komplement i undervisningen. Samtliga elever betonar vikten av att kunna kommunicera muntligt på engelska och förordar fler tillfällen att träna denna förmåga. Det som betonas som viktigast av samtliga elever i undersökningen är dock variation i både arbetssätt och material.