I våra strävans mål för gymnasieskolan står det att vi ska jobba för att göra våra elever medvetna om deras inlärningssituation, hur att de ska medvetet jobba för att uppnå de betygskriterier som finns fastställda. I min undersökning har jag tagit reda på vad som tidigare studier säger om just inlärningsstrategier, hur man bäst går till väga för att lära sig ett språk. Till dessa strategier räknar vi de kognitiva, metakognitiva och de socio-affektiva. En enkätundersökning har således delats ut till elever för att ta reda på hur de upplever sin inlärningssituation och då igenom påvisa om de är medvetna om hur de bör tillägna sig kunskap för att uppnå en god inlärningssituation._x000B__x000B_De frågor som delats ut löd som följer: 1. Beskriv din språkundervisning idag! 2. Har du någon uppfattning om hur du bäst lär dig ett språk? 3. Vilka delar av den nuvarande språkundervisningen upplever du som mest positiv? Negativ? 4. Hur skulle språkundervisningen kunna förändras enligt dig för att du skulle kunna tillgodogöra dig mer kunskap? 5. Hur upplever du grupparbeten? Fördelar/Nackdelar? 6. Hur och när lär du dig bäst ett grammatiskt moment? De svar som dessa frågor gett påvisar två grupper av elever. Från fråga ett till fråga 6 är det från de två grupperna sammanhängande svar. Om man inte har kunnat beskriva den språkundervisningen man har idag kan man heller inte besvara frågan om hur man bäst lär sig ett språk osv. På samma vis följer den andra gruppen ett och samma mönster i de svar de givit. De som kan beskriva sin språkundervisning har också en uppfattning om hur de bäst lär sig ett språk. Man kan alltså dra slutsatsen att vi har två olika grupper av elever i skolan idag, de som är medvetna och de som inte är medvetna. Föröver detta så har frågan angående grupparbeten påvisat ett starkt negativt motstånd till detta arbetssätt. Enbart vissa av den icke medvetna gruppen har angett att det är bra med denna undervisningsform.