Denna studie handlar om anledningen till varför färre flickor än pojkar väljer att studera matematiska utbildningar på universitets- och högskolenivå. Den inriktar sig speciellt på om orsaken skulle kunna vara ett lägre intresse, ett sämre självförtroende eller skillnad i hur mycket positiv påverkan flickor får jämfört med pojkar ifrån sin omgivning att söka en matematisk utbildning. Litteratur på området visar att pojkar får mer uppmärksamhet av läraren under lektionstid, att könsskillnader i faktiska prestationer är små, samt att pojkar har en mer positiv självbild än flickor. I denna undersökning framkommer att flickor anser att matematik som ämne är både roligt och viktigt. Den visar även ett något sämre självförtroende hos flickor, men den största skillnaden mellan pojkar och flickor ligger i hur mycket positiv påverkan de anser sig få från sin omgivning. Pojkarna anser i betydligt högre grad att de blivit positivt uppmuntrade av sin omgivning att söka matematisk utbildning. Detta känns viktigt att vara medveten om som lärare, så att man tänker på vilka eventuella signaler man skickar till de ungdomar man möter i skolan.