Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med två ungdomar av förstagenerationens invandrare, om deras sätt att forma sin identitet då de står mellan olika kulturer. Vi utformade resultatet av intervjuerna i form av livshistorier för att kunna analysera respondenternas citat. Ungdomarna tilläts diskutera fritt under intervjuerna för att vi lättare skulle kunna se ett identitetsformande hos dem. Förberedelsevis redogjorde vi för sociologiska perspektiv kring formandet av identiteten och den kulturella tillhörigheten. Vi har använt oss av socialisationsprocessen för att förstå hur formandet av identiteten sker. Vi tillämpade det på Baumans teori om att identiteten är bunden till en social kontext, en kontext som är föränderlig i det postmoderna samhället och gör att den sociala identiteten ständigt ligger förändring. För att kunna påvisa den kulturella tillhörighetens betydelse samt vilken kraft den kulturella bakgrunden kan ha använde vi oss av Ferdinand Tönnies begrepp Gemeinschaft- Gesellschaft. Under analysen arbetade utifrån dessa teorier samt använde dem för att greppa formandet av deras identiteter. Vår första respondent var Amin, som kommer ifrån den kurdiska delen av Turkiet, den rurala landsbygden, vilket är ett sorts Gemeinschaft. Han anser att familjerelationer är något väldigt utpräglat och viktigt. Suzie, vår andra respondent, som kommer ifrån huvudstaden Teheran i Iran, har aldrig haft samma familjekänsla utan lever individualistiskt och som en del i det stora samhället, Gesellschaft. Bådas liv präglas till stor del av att tillhöra något större, men för Amin handlar det om tryggheten i familjen, medan Suzie söker gemenskap i samhället och dess normer. Den sociala identiteten är alltså i ständig förändring, medan den kulturella bakgrunden, moderskulturen, alltid kommer att påverka deras liv. Detta kan man se i vår undersökning, då de val Amin och Suzie gjort ständigt är påverkade av respektive moderskultur. Detta är även det som formar deras olika sociala identiteter.